Första Krönikeboken 29 B2000

1. Därefter sade kung David till alla som hade samlats: »Min son Salomo är den som Gud har utvalt. Han är ung och oerfaren, och uppgiften är väldig. Denna byggnad reses inte åt människor utan åt Herren Gud.

2. Efter bästa förmåga har jag nu till min Guds hus skaffat fram guld till det som skall vara av guld, silver till det som skall vara av silver, koppar till det som skall vara av koppar, järn till det som skall vara av järn, och trä till det som skall vara av trä, vidare onyx och andra ädelstenar, svartglänsande och brokiga stenar, alla slags dyrbara stenar och alabaster i mängd.

3. Av kärlek till min Guds hus ger jag också all min egendom av guld och silver, utöver allt vad jag förut har skaffat till helgedomen:

4. 3 000 talenter guld, guld från Ofir, och 7 000 talenter rent silver att täcka byggnadernas väggar med,

5. guld till det som skall göras av guld och silver till det som skall göras av silver, alla de arbeten som hantverkarna skall utföra. Vem är villig att denna dag lämna en frikostig gåva till Herren?«

6. Då kom de villigt med gåvor, familjernas huvudmän och Israels stamhövdingar, de högre och lägre officerarna och kungens främsta ämbetsmän.

7. Till arbetet på Guds hus gav de 5 000 talenter guld, 10 000 dareiker, 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter järn.

8. Och var och en som hade ädelstenar lämnade dem till skattkammaren i Herrens hus, som Jechiel av Gershoms släkt hade uppsikt över.

9. Folket gladde sig över att de så helhjärtat lämnade dessa frivilliga gåvor åt Herren. Också David gladde sig mycket.Davids bön

10. Inför hela församlingen prisade David Herren: »Prisad vare du, Herre, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet.

11. Dig, Herre, tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät, ja, allt i himlen och på jorden. Ditt är riket, Herre, och du är den upphöjde härskaren över allting.

12. Rikedom och ära kommer från dig, och du råder över allting. I din hand är kraft och styrka, allt har du makt att göra stort och starkt.

13. Och nu, vår Gud, tackar vi dig och lovar ditt härliga namn.

14. Ty vem är väl jag och vad är mitt folk att vi själva skulle kunna ge sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allt, och det vi givit åt dig har vi fått ur din hand.

15. Vi är främlingar och gäster hos dig liksom alla våra fäder. Som en skugga är våra dagar på jorden, och vi har ingenting att hoppas på.

16. Herre, vår Gud! All denna rikedom som vi har samlat för att bygga ett hus åt ditt heliga namn kommer från dig, och alltsammans är ditt.

17. Nu vet jag, min Gud, att du prövar hjärtan och vill se redlighet. Med redligt hjärta och villig håg har jag burit fram allt detta, och jag har med glädje sett hur ditt folk som samlats här villigt burit fram sina gåvor.

18. Herre, våra fäder Abrahams, Isaks och Israels Gud! Bevara alltid ett sådant sinne hos ditt folk, och vänd deras hjärtan till dig!

19. Ge min son Salomo ett hängivet hjärta så att han håller dina bud, stadgar och föreskrifter och följer dem i allt och uppför den byggnad som jag har gjort förberedelser för.«

20. David sade till hela församlingen: »Prisa Herren, er Gud!« Då prisade de alla Herren, sina fäders Gud. De bugade sig och föll ner inför Herren och kungen.

21. Och dagen därefter frambar de slaktoffer och brännoffer åt Herren: 1 000 tjurar, 1 000 bockar och 1 000 lamm med tillhörande dryckesoffer, mängder av slaktoffer för hela Israel.

22. Den dagen åt och drack de inför Herren med stor glädje. Och de gjorde för andra gången Salomo, Davids son, till kung; de smorde honom till en Herrens furste, och Sadok smorde de till präst.

23. Salomo besteg Herrens tron som kung efter sin far David. Han hade framgång, och hela Israel lydde honom.

24. Alla hövdingarna och kämparna och alla kung Davids söner erkände Salomo som kung.

25. Och hela Israel såg hur Herren gjorde Salomo stor och mäktig och åt hans välde gav en glans som ingen kung i Israel före honom hade ägt.

26. David, Jishajs son, hade regerat över hela Israel.

27. I fyrtio år var han kung över Israel, sju år i Hebron och trettiotre i Jerusalem.

28. Han fick dö i hög ålder, mätt av år, rikedom och ära. Hans son Salomo blev kung efter honom.

29. Kung Davids historia, från början till slut, har nedtecknats i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika.

30. Där skildras också hela hans regering och hans bedrifter och allt som hände honom och Israel och alla andra riken och länder.