Första Kungaboken 1 SKB

1. Kung David var nu gammal, och i hög ålder (kommen till dagar) och de täckte honom med filtar men han kunde inte bli varm. [David var i 70-årsåldern, se 2 Sam 5:4-5]

2. Därför sa hans tjänare till honom. ”Låt det sökas upp en ung jungfru åt min herre kungen, och låt henne vara inför kungen och vara en uppasserska åt honom, och låt henne ligga i din famn så att min herre kungen kan bli varm.”

3. Så de sökte efter en ung dam genom hela Israel och fann Avishag, shunnamitiskan, och förde henne till kungen. [Avishag var från staden Shunnem i Jezereldalen nära berget Gilboa, kvinnan i Höga Visan är också från Shunem, se Höga V 6:13.]

4. Och den unga damen var mycket vacker, och hon blev uppasserska åt kungen och betjänade honom, men kungen hade ingen intim relation med henne.Adonijas försök att bli kung

5. Och Adonija, Chagits son, upphöjde sig själv och sa: ”Jag ska bli kung”. Och han gjorde i ordning vagnar (flera hästekipage – hebr. rechev) och ryttare och 50 män till att springa [som livvakter/soldater] framför honom. [Han förberedde en kunglig procession genom staden för sin kröning som kung. Han äldre bror Avshalom hade gjort på liknande sätt när han tog över makten, se 2 Sam 15:1. Då var det en vagn, Adonija har flera hästekipage. Adonija bryter mot traditionen att låta Gud få välja Israels kung, och sedan bekräfta detta val genom den profetiska tjänsten. Varken Saul eller David hade själva sökt tronen, se 1 Sam 10:9-27; 16:1-13. Nu följer tre anledningar till hans arrogans:]

6. Hans far [David] hade aldrig sårat honom [genom att tillrättavisa honom] under alla hans dagar och frågat: ”Varför gör du så här?” Han hade även ett gott utseende och han var född efter Avshalom [2 Sam 3:3, 13-18]. [David hade varit en frånvarande far, se Ords 3:11-12; 22:6; Heb 12:6-7. Adonija såg mer på yttre än karaktär, se 1 Sam 16:7. Adonija var den äldste sonen vid liv, så han förutsatte att han skulle ha rätt till tronen.]

7. Så han överlade med [Davids general för armén] Joav, Tserojahs son, och med prästen Avijatar, och de ställde sig bakom Adonija [tog hans parti].

8. Men prästen Tsadok [Davids andra överstepräst, se 2 Sam 8:17; 20:25] och [chefen för Davids livvakter] Benajaho, Jehojadas son, och profeten Natan och Shimi och Rei och de mäktiga stridsmännen (hebr. gever) som hörde till David var inte med Adonija.

9. Och Adonija slaktade får och oxar och göddjur vid Zochelets sten, som ligger bredvid Ein-Rogel [en källa strax söder om Gichonkällan i Kidrondalen, vid gränsen mellan Benjamin och Juda], och han kallade på alla sina bröder, kungens söner och alla Juda män, kungens tjänare. [Adonija följer samma mönster som sin bror Avshalom gjort vid sin statskupp, se 2 Sam 15:2.]

10. Men profeten Natan och Benaja och de mäktiga stridsmännen [”Davids veteraner” som stöttat honom innan hans tid som kung] och sin [yngre] bror Salomo, kallade han inte på.Salomo blir kung

11. Då talade [profeten] Natan till [Davids hustru] Batsheva (Batseba), Salomos mor och sa: ”Har du inte hört att Adonija, Chagits son, regerar (har gjort sig till kung), och David vår herre vet det inte?

12. Och nu låt mig ge dig råd, jag ber dig (vädjar), så att du kan rädda ditt eget liv och din son Salomos liv.

13. Gå in till kung David och säg till honom: Har inte du min herre kung svurit (avlagt ed) till din tjänstekvinna och sagt: Med säkerhet ska din son Salomo regera efter mig och han ska sitta på min tron? Varför regerar Adonija nu?

14. Se, medan du fortfarande talar där med kungen ska även jag komma in efter dig och bekräfta dina ord.”

15. Så Batsheva gick in till kungen, in i kammaren [där David var sängliggande]. Nu var kungen mycket gammal och Avishag, shunnamitiskan, betjänade kungen.

16. Batsheva böjde sig själv inför kungen. Kungen [David] frågade: ”Vad vill du?”

17. Hon sa till honom: ”Min herre, du svor (gav din ed) vid Herren din Gud (Jahve Elohim) till din tjänstekvinna: ’Med säkerhet ska din son Salomo regera efter mig och han ska sitta på min tron.’

18. Och nu, se Adonija regerar, och du min herre kungen vet det inte.

19. Och han har slaktat oxar och göddjur och får i mängd, och har kallat på alla kungens söner och prästen Avjatar och Joav, härföraren över armén, men Salomo din tjänare har han inte kallat.

20. Och du min herre kung, hela Israel har sina ögon på dig, att du ska tala om för dem vem som ska sitta på min herres tron, kungen efter honom.

21. Annars kommer det att ske när min herre sover med sina fäder att jag och min son kommer att räknas som lagöverträdare.”

22. Och se, medan hon ännu talade med kungen kom profeten Natan.

23. Och de berättade för kungen och sa: ”Se, Natan, profeten.” Och när han kom framför kungen böjde han sig ner inför kungen med ansiktet mot marken.

24. Och Natan sa: ”Min herre kungen, har du sagt: Adonija ska regera efter mig och han ska sitta på min tron?

25. För han har gått ner idag och har slaktat oxar och göddjur och får i mängd, och har kallat på alla kungens söner och arméns härförare och Avjatar, prästen, och se de äter och dricker inför honom och säger: Länge leve kung Adonija.

26. Men till mig, jag din tjänare och till Tsadok, prästen, och till Benaja, Jehojadas son, och din tjänare Salomo har han inte kallat.

27. Har verkligen min herre kungen gjort denna sak utan att låta din tjänare veta vem som ska sitta på min herres tron, kungen efter dig?”

28. Och kung David svarade och sa: ”Kalla Batsheva till mig.” Och hon kom inför kungens ansikte och stod framför kungen.

29. Och kungen gav sin ed och sa: ”Så sant Herren (Jahve) lever, som har räddat min själ ur alla trångmål,

30. jag har verkligen (sannerligen) gett dig min ed i Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) och sagt: Med säkerhet ska din son Salomo regera efter mig och han ska sitta på min tron i mitt ställe, jag ska verkställa (göra) detta redan idag.”

31. Och Batsheva böjde sig ner med ansiktet mot marken och ödmjukade sig själv till kungen och sa: ”Låt min herre kung David leva för evigt.”

32. Och kung David sa: ”Kalla till mig Tsadok, prästen, och Natan profeten, och Benaja, Jehojadas son.” Och de kom inför kungens ansikte.

33. Och kungen sa till dem: ”Ta med er herres tjänare och låt min son Salomo rida på min egen mula och för ner honom till Gichon.

34. Och låt Tsadok, prästen och Natan, profeten smörja honom där till kung över Israel och blås i shofaren och säg: ’Länge leve kung Salomo.’

35. Sedan ska ni komma upp efter honom och han ska komma och sitta på min tron, för han ska vara kung i mitt ställe och jag har utsett honom till att vara furste över Israel och över Juda.”

36. Och Benaja, Jehojadas son, svarade kungen och sa: ”Amen, så säger Herren (Jahve) Gud (Elohim) min konungs Herre (Adonaj).

37. Som Herren (Jahve) har varit med min herre kungen, så ska han vara med Salomo och göra hans tron större än min herre kung Davids tron.”

38. Och Tsadok, prästen och Natan, profeten och Benaja, Jehojadas son och keretiterna och peletiterna gick ner och lät Salomo rida på kung Davids mula och förde honom till Gichon.

39. Och Tsadok, prästen tog hornet med olja från tältet och smorde Salomo. Och de blåste i shofaren och hela folket sa: ”Länge leve kung Salomo.”

40. Och hela folket kom upp efter honom och folket blåste i flöjter och gladde sig storligen så att marken sprack (rämnade, gick söner) av ljudet från dem.

41. Och Adonija och alla hans gäster som var med honom hörde det när de hade slutat att äta. Och när Joav hörde ljudet av shofaren sa han: ”Varför hörs det som att staden är i uppror?”

42. Medan han fortfarande talade se, då kom Jonatan, prästen Avjatars son, och Adonija sa: ”Kom, för du är en ärlig man och ge oss glada nyheter.”

43. Och Jonatan svarade och sa: ”Sannerligen vår herre kung David har gjort Salomo till kung.

44. Och kungen har sänt med honom Tsadok, prästen och Natan, profeten och Benaja, Jehojadas son och keretiterna och peletiterna och de har låtit honom rida på kungens mula.

45. Och Tsadok, prästen och Natan, profeten har smort honom till kung i Gichon [källan på östra sidan av Jerusalem], och de kommer upp därifrån med så stor glädje att staden är i uppror. Detta är ljudet som ni hör.

46. Och Salomo sitter även på kungarikets tron.

47. Och dessutom kom kungens tjänare och välsignade vår herre kung David och sa: ’Gud (Elohim) ska göra Salomos namn ännu större (bättre) än ditt namn och göra hans tron mäktigare än din tron,’ och kungen böjde sig ner på sängen.

48. Och kungen [Davids] sa även: ’Välsignad är Herren (Jahve) Israels Gud (Elohim) som har gett en att sitta på min tron idag och mina ögon får se det.’ ” [Jonatans rapport här i vers 43-48 är skrivet utifrån någon som var med var med och såg och hörde vad som hänt.]

49. Och alla Adonijas gäster blev rädda och steg upp och gick var och en sin väg.

50. Och Adonija fruktade för Salomo och steg upp och gick och tog ett stadigt (fast, säkert) grepp i altarets horn.

51. Och det berättades för Salomo och man sa: ”Se, Adonija fruktar kung Salomo för han har greppat altarets horn och säger: ’Låt kung Salomo ge mig sin ed att han inte ska slakta sin tjänare med svärdet.’ ”

52. Och Salomo sa: ”Om han visar sig vara en ärbar (rättskaffens, ärlig) man ska inte ett hårstrå falla från honom till marken, men om ondska blir funnen hos honom ska han dö.”

53. Och kung Salomo sände och de tog ner honom från altaret och han kom och ödmjukade sig själv inför kung Salomo. Och Salomo sa till honom: ”Gå till ditt hus.”