Första Kungaboken 7 B2000
1. Sitt eget hus byggde Salomo på tretton år; sedan var hela palatset färdigt.
2. Han byggde Libanonskogshuset, 100 alnar långt, 50 alnar brett och 30 alnar högt, med fyra rader pelare av cederstammar och bjälkar av ceder vilande på pelarna.
3. Taket var av cederträ och lagt på taksparrar som vilade på pelarna, sammanlagt 45 taksparrar, 15 i varje rad.
4. Vidare fanns det tre rader fönsterkarmar, alltså tre omgångar med öppningar.
5. Alla dörrkarmar var gjorda med fyra avsatser. [---]
6. Han byggde också en förhall med pelare, 50 alnar bred och 30 alnar djup och med ett galler framför.
7. Likaså byggde han en tronhall, även kallad domshallen; där dömde han. Den var klädd med cederpanel från golv till tak.
8. Det hus där han själv skulle bo byggde Salomo på den andra gården, bortom förhallen, och det var av samma konstruktion. Salomo byggde också ett hus åt faraos dotter, som han hade tagit till hustru; det var likadant som förhallen.
9. Alla dessa byggnader var uppförda av utvalda fyrkantiga stenblock, sågade på både insidan och utsidan av väggen, från grunden till bjälkarna och från förgården vid Herrens hus fram till den stora förgården.
10. Grunden var lagd med utvalda stenar, stora block på tio och åtta alnar,
11. och däröver hade man byggt med utvalda fyrkantiga stenblock och cederträ.
12. Den stora förgården var omgärdad av en mur med tre varv huggen sten och ett varv cederbjälkar, på samma sätt som förgården till Herrens hus, den inre förgården.Koppararbetena till templet
13. Från Tyros lät kung Salomo hämta en man vid namn Hiram,
14. vars mor var en änka av Naftalis stam, medan fadern var en tyrisk kopparsmed. Hiram var mycket kunnig och förfärdigade alla slags koppararbeten med stor konstskicklighet. Han kom nu till Salomo och utförde allt vad kungen ville ha gjort.
15. Han formade de två bronspelarna, båda 18 alnar höga och med en omkrets på tolv alnar. De var ihåliga, och väggarna hade en tjocklek av fyra fingerbredder.
16. Två pelarhuvuden göt han i brons och satte överst, vartdera fem alnar högt.
17. De båda pelarhuvudena var försedda med var sitt flätverk med tofsar och kedjor.
18. Han gjorde också de två raderna granatäpplen som omgav flätverken och täckte pelarhuvudena, likadant på båda.
19. Pelarhuvudena var formade som lotusblommor. [---]
20. [---] 200 granatäpplen i rader omgav vart och ett av dem.
21. Han reste pelarna vid förhallen till långhuset och gav den högra pelaren namnet Jakin och den vänstra namnet Boas.
22. Pelarna kröntes av ornament i form av lotusblommor. Så fullbordades arbetet med pelarna.
23. Han gjorde vidare Havet i gjutgods. Det var cirkelrunt och mätte tio alnar från kant till kant; det var fem alnar högt och 30 alnar i omkrets.
24. Runt om, under kanten, löpte två rader med frukter som gjutits i samma stycke som själva Havet.
25. Det stod på tolv tjurar, tre av dem vända mot norr, tre mot väster, tre mot söder och tre mot öster. Havet vilade ovanpå dem, och alla tjurarna hade bakdelen vänd inåt.
26. Godset i Havet var en handsbredd tjockt, och kanten var formad som kanten på en bägare, lik kalken av en lotusblomma. Havet rymde 2 000 bat.
27. Han gjorde också de tio stativen av brons, vart och ett fyra alnar långt, fyra alnar brett och tre alnar högt.
28. De var gjorda så, att de hade ramlister och lister mellan tvärslåarna.
29. På listerna mellan tvärslåarna, liksom på tvärslåarna själva, fanns lejon, tjurar och keruber och ovanför och under lejonen och tjurarna flätor i hamrat arbete.
30. Varje stativ stod på fyra hjul som var av brons och hade bronsaxlar. De fyra hörnpelarna var försedda med strävor, som var gjutna under kitteln.
31. Inuti den övre ramen satt underlaget för kitteln; det var runt och höjde sig en aln över ramen. Det var gjort som ett kittelställ och var en och en halv aln högt. Också på underlaget fanns utsirningar, men listerna där var fyrkantiga, inte runda.
32. Under listverket satt de fyra hjulen, och hållarna till hjulen var fästa i stativet. Hjulen var en och en halv aln höga.
33. De var av samma utförande som stridsvagnshjul; såväl hållare som fälgar, ekrar och nav var gjutna.
34. Fyra strävor gick upp mot de fyra hörnen på varje stativ; dessa strävor var en del av stativet.
35. Överst på stativet var ett cirkelrunt ställ, en halv aln högt. Längst upp på stativet satt hållarna med sina lister.
36. På plattorna var keruber, lejon och palmer ingraverade.
37. Alla tio stativen gjordes på samma sätt: samma gjutgods, mått och form.
38. Hiram gjorde tio kittlar av brons. Var och en rymde 40 bat och hade en diameter av fyra alnar. På vart och ett av de tio stativen satte han en kittel.
39. Fem av stativen ställde han på högra sidan av tempelhuset och fem på den vänstra. Havet ställde han på den högra sidan av tempelhuset, åt sydost.
40. Han gjorde också grytorna, skovlarna och offerskålarna. Han fullbordade arbetet med alla de föremål han fått i uppdrag att göra åt kung Salomo för Herrens hus:
41. två pelare, de två klotformiga pelarhuvudena, de två flätverken som skulle täcka de båda klotformiga pelarhuvudena,
42. de 400 granatäpplena till de båda flätverken, två rader granatäpplen för varje flätverk, till att täcka de båda klotformiga pelarhuvudena,
43. vidare de tio stativen och de tio kittlarna till stativen,
44. Havet, som var ett, och de tolv tjurarna under Havet,
45. slutligen också grytorna, skovlarna och offerskålarna. Alla dessa föremål som Hiram gjorde åt kung Salomo för Herrens hus var av blankad brons.
46. Det var i Jordandalen, mellan Suckot och Saretan, som kungen lät gjuta dem i lerformar.
47. Salomo satte alla föremålen på deras platser. Mängden var så väldig att vikten av bronsen inte kunde fastställas.Salomo gör guldföremålen till templet
48. Salomo gjorde alla föremål i Herrens hus: det gyllene altaret, det gyllene bordet för skådebröden,
49. de gyllene lampställen framför koret, fem till höger och fem till vänster, blommönstret, lamporna och tängerna av guld,
50. vidare faten, knivarna, offerskålarna, pannorna och fyrfaten av guld, slutligen beslagen på dörrarna in till det inre rummet, det allra heligaste, och på dörrhalvorna in till långhuset, också de av guld.
51. När alla kung Salomos arbeten för Herrens hus var fullbordade lät han föra dit in det som hans far David hade helgat åt Herren; silvret och guldet och kärlen lade han i skattkamrarna i Herrens hus.