Första Timotheosbrevet 4 SKB

1. Men Anden säger tydligt att i de sista tiderna [inte någon avlägsen tid, utan ganska snart efter det att Paulus skrivit detta, se Apg 20:29] kommer några att överge (avfalla från) tron och följa (ägna sig åt) villoandar och onda andars läror,

2. förledda av hycklande lögnare som är brännmärkta i sina samveten (utan medkänsla kan de förtrycka och skada människor).

3. De förbjuder folk att gifta sig och befaller dem att avstå från mat som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror och känner sanningen.

4. Allt som Gud har skapat [syftar här främst på mat] är gott [1 Mos 1:31], och inget är förkastligt när det tas emot med tacksägelse [vid måltider, se Mark 6:41; 8:6].

5. Det helgas genom Guds ord och förbön [samma ovanliga ord används också i 1 Tim 2:1]. [Dessa falska lärare som härjade i Efesos var föregångare till andra århundradets gnostiker. Redan här syns den starka dualismen där anden är god och allt mänskligt är ont. Man lärde att alla kroppens behov var onda, vilket Paulus går emot. Självklart kan människan missbruka sexualiteten och mat, men i sig självt är detta något gott om det används som Gud har tänkt det.]En tjänares ansvar

6. När du lägger fram detta för syskonen (bröderna och systrarna i tron) är du en god tjänare till den Smorde (Messias, Kristus) Jesus som hämtar näring ur trons och den goda lärans ord som du har följt.

7. Men gudlösa och gamla kvinnors myter (fabler, sägner) ska du avvisa (undvika, inte ha något med att göra). [Kan syfta på judiska legender som apokryferna eller gnostiska tankegångar. Just I Efesos fanns en utbredd dyrkan av moder jord. Uttrycket ”gamla kvinnor” användes också för ”visa kvinnor”. Dessa var kvinnliga prästinnor som förde vidare dessa legender i dessa religioner.] Träna dig i stället i gudsfruktan.

8. ”Fysisk träning är nyttig (hjälper) till viss del (ger en liten kortvarig förtjänst), medan gudsfruktan (vördnadsfull tillbedjan) är nyttig (hjälper) på alla sätt, för den har löfte om liv, både i detta livet och det kommande.” [Fysisk träning är det grekiska ordet gymnasia. Det kan syfta på fysisk träning i allmänhet eller på asketism, se vers 3, där man tvingar kroppen till lydnad för att uppnå en högre andlighet.]

9. Detta är ett ord att lita på (trovärdigt) och värt att helt ta till sig. [Frasen ”Detta är ett ord att lita på” syftar troligtvis på vers 8 och då främst sista delen, men kan också syfta vers 10. Frasen används totalt fem gånger i pastoralbreven. Tidigare i 1 Tim 1:15; 3:1, och även i 2 Tim 2:11 och Tit 3:8.]

10. Det är därför vi ständigt arbetar och kämpar (ger vårt yttersta), för vi har satt vårt hopp till den levande Guden som är Frälsaren för alla människor, först och främst för dem som tror.

11. Detta ska du inskärpa och lära ut.

12. Ingen får förakta dig för att du är ung, utan var (fortsätt att bli) ett föredöme för de troende i ord och handling (uppförande, sätt att leva sitt liv), i kärlek [som är osjälvisk och utgivande], tro (trofasthet) och renhet. [I den här kulturen var man ung upp till 40 års ålder. Om Timoteus var omkring 15 år när Paulus tog med sig honom på sin andra resa, se Apg 16:1, var han nu i 30-årsåldern. Av dessa fem egenskaper är de två första yttre egenskaper som är lätta att se. Paulus ville att Timoteus skulle vara känd för att tala visa ord i stället för ogenomtänkta hetsiga ord och också leva som han lärde. De två sista egenskaperna, tro och renhet, är inte direkt synliga, utan har mer med inre karaktär att göra. Ordet tro syftar både på tron på Gud och på trofasthet i ett uppdrag. Centralt, i mitten av dessa fem egenskaper, finns den osjälviska, utgivande kärleken som drivkraft för allt en kristen gör. Det bästa sättet att visa på den rätta vägen är att leva efter den själv.]

13. Tills jag kommer, fortsätt att läsa högt ur Skriften [främst GT, men även vissa NT-brev fanns i omlopp, se 2 Pet 3:16.] uppmuntra (trösta, hjälpa, komma till någons sida, förmana) och undervisa (lära, instruera). [Den kristna gudstjänsten följde samma mönster som den judiska samlingen i synagogan där någon efter textläsningen lade ut ordet. Jesus följde det mönstret i Nasaret och Paulus och Barnabas gjorde på samma sätt i Antiokia i Pisidien, se Luk 4:16-20; Apg 13:15. Uppmuntran och undervisning hör ihop. Båda orden finns tillsammans i Rom 12:7-8.]

14. Försumma inte nådegåvan i dig, den som du fick genom profetord när de äldste lade händerna på dig. [Handpåläggning var ett sätt att avskilja någon i tjänst, se 1 Tim 1:18; 5:22; 2 Tim 1:6; Apg 6:6. Ett exempel på detta finns i Apg 13:1-3. Gåvan kan vara att vara ledarskap, urskiljning eller kanske evangelisk gåva, se 2 Tim 4:5, 8; Ef 4:11.]

15. Tänk på detta, lev i detta så att alla kan se dina framsteg.

16. Var noga med dig själv [hur du lever ditt liv] och din undervisning [din teologi] och håll troget ut i detta [din tjänst, se vers 13-14]. [Ordningen är viktig, det personliga livet kommer före vad någon undervisar.] När du gör det, frälser (räddar) du både dig själv och dem som lyssnar på dig. [Det bästa motgiftet mot falska läror är att presentera och undervisa sanningen och själv leva i sanning, se vers 6-7.]