Andra Krönikeboken 24 SFB98

1. Joas var sju år gammal när han blev kung, och han regerade fyrtio år i Jerusalem. Hans mor hette Sibja och var från Beer-Sheba.

2. Joas gjorde det som var rätt i Herrens ögon så länge prästen Jojada levde.

3. Och Jojada tog åt honom två hustrur, och han fick söner och döttrar.

4. Efter en tid ville Joas sätta Herrens hus i stånd.

5. Han samlade prästerna och leviterna och sade till dem: "Bege er varje år ut till Juda städer och samla in pengar från hela Israel för att sätta er Guds hus i stånd. Och skynda er med detta." Men leviterna gjorde sig ingen brådska.

6. Då kallade kungen till sig översteprästen Jojada och sade till honom: "Varför har du inte sett till att leviterna driver in från Juda och Jerusalem den avgift till vittnesbördets tabernakel som Mose, Herrens tjänare, har pålagt Israels församling?

7. Ty den ogudaktiga Ataljas söner har brutit ner Guds hus. Ja, allt som var helgat till Herrens hus har de använt till baalerna."

8. På kungens befallning gjorde man en kista och ställde den utanför porten till Herrens hus.

9. Och man lät utropa i Juda och Jerusalem att den skatt som Guds tjänare Mose hade ålagt Israel i öknen skulle erläggas åt Herren.

10. Alla furstarna och allt folket kom då glada med sina bidrag och kastade dem i kistan till dess att allt var insamlat.

11. När det blev tid att genom leviternas försorg föra kistan till de granskningsmän som kungen hade tillsatt, märkte dessa att det fanns mycket pengar i den. Då kom kungens sekreterare och översteprästens tillsyningsman och tömde kistan och bar den sedan tillbaka till dess plats. De gjorde så dag efter dag och samlade in rikligt med pengar.

12. Sedan lämnade kungen och Jojada pengarna åt de män som skulle utföra arbetet på Herrens hus. De lejde också stenhuggare och hantverkare för att sätta Herrens hus i stånd, och smeder som arbetade med järn och koppar.

13. De som fått i uppdrag att utföra arbetet gjorde det med framgång, och de återställde Guds hus i dess förra skick och förstärkte det.

14. När de var färdiga med arbetet bar de återstoden av pengarna till kungen och Jojada, och man gjorde av dem kärl till Herrens hus, kärl till gudstjänsten och offren, skålar och andra kärl av guld och silver. Och man offrade brännoffer i Herrens hus hela tiden så länge Jojada levde. Andligt förfall i Juda

15. Men Jojada blev gammal och mätt på att leva, och han dog. Han var vid sin död etthundratrettio år.

16. Man begravde honom i Davids stad bland kungarna, därför att han hade gjort det som var gott mot Israel och mot Gud och hans hus.

17. Men efter Jojadas död kom Juda furstar och föll ner för kungen, och han lyssnade till dem.

18. Och de övergav Herrens, sina fäders Guds, hus och tjänade aserorna och avgudarna. Då kom Guds vrede över Juda och Jerusalem på grund av dessa synder.

19. Och profeter blev sända till dem för att få dem att vända om till Herren, och dessa varnade dem, men de lyssnade inte till dem.

20. Men Sakarja, prästen Jojadas son, hade blivit beklädd med Guds Andes kraft. Han trädde fram inför folket och sade till dem: "Så säger Gud: Varför överträder ni Herrens bud? Det kan inte sluta lyckligt. Eftersom ni har övergivit Herren, har han också övergivit er."

21. Då sammangaddade de sig mot honom och på kungens befallning stenade de honom på förgården till Herrens hus.

22. Kung Joas tänkte inte på den kärlek som Jojada, Sakarjas far, hade bevisat honom, utan dödade hans son. Och i sin dödstund sade Sakarja: " Herren skall se detta och utkräva hämnd." Slutet av Joas regering

23. Efter ett år drog arameernas här upp mot Joas. De kom till Juda och Jerusalem och utrotade ur folket alla dess furstar. Och allt byte som de tog sände de till kungen i Damaskus.

24. Arameernas här kom med endast en liten skara, men Herren gav ändå en mycket stor här i deras hand, därför att folket hade övergivit Herren, sina fäders Gud. Så fick arameerna utföra straffdomen över Joas.

25. När de drog bort från honom - de lämnade honom kvar svårt sjuk - sammangaddade sig hans tjänare mot honom, därför att han hade utgjutit prästen Jojadas söners blod, och de dödade honom på hans bädd. Detta blev hans död, och man begravde honom i Davids stad. Men man begravde honom inte i kungagravarna.

26. De som sammangaddade sig mot honom var Sabad, son till ammonitiskan Simeat, och Josabad, son till moabitiskan Simrit.

27. Vad beträffar Joas söner och de många profetior som förkunnades mot honom och hur Guds hus åter upprättades, det är skrivet i "Utläggning av Kungaboken". Hans son Amasja blev kung efter honom.