Andra Korinthierbrevet 2 SFB15

1. Jag hade nämligen bestämt mig för att inte komma och göra er sorgsna igen.

2. För om jag gör er sorgsna, vem kan då göra mig glad om inte just den jag gjort sorgsen?

3. Jag skrev som jag gjorde för att inte behöva komma och få sorg av dem som skulle ge mig glädje, för jag litade på att min glädje är allas er glädje.

4. Det var i djup nöd och hjärtats ångest, med många tårar, som jag skrev till er – inte för att göra er sorgsna utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag har till just er.

5. Om en viss person har orsakat sorg, så är det inte mig han har gett sorg utan i viss mån er alla, för att inte säga för mycket.

6. Det räcker med det straff han har fått av de flesta.

7. Nu får ni i stället förlåta och trösta honom så att han inte går under i sin djupa sorg.

8. Därför uppmanar jag er att bemöta honom med kärlek.

9. När jag skrev till er var det också för att se om ni skulle bestå provet och vara lydiga i allt.

10. Den som ni förlåter, förlåter också jag. Och det jag har förlåtit, om jag haft något att förlåta, det har jag gjort inför Kristi ansikte för er skull,

11. för att vi inte ska bli överlistade av Satan. Hans avsikter känner vi till. I Kristi segertåg

12. När jag kom till Troas för att predika Kristi evangelium hade Herren öppnat en dörr för mig.

13. Ändå fick jag ingen ro i min ande när jag inte fann min broder Titus där, så jag tog avsked av dem och reste till Makedonien.

14. Men vi tackar Gud, som ständigt för oss fram i Kristi segertåg och sprider sin kunskaps doft genom oss överallt.

15. Vi är en Kristi väldoft inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som går förlorade:

16. för några en doft av död till död, för andra en doft av liv till liv. Vem räcker till för det här?

17. Vi är inte som de flesta, som förfalskar Guds ord för egen vinning. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det som kommer från Gud.