Andra Samuelsboken 21 SKB

1. Och det var en hungersnöd i Davids dagar, tre år, år efter år, och David sökte Herrens (Jahves) ansikte. Och Herren (Jahve) sa: ”Det är för Saul och för blodet från hans hus eftersom han dödade givoniterna.”

2. Och kungen kallade på givoniterna och sa till dem, - givoniterna tillhörde inte Israels söner utan var en kvarleva från amoréerna och Israels söner hade gett sin ed till dem, men Saul sökte att döda dem i sin nitälskan för Israels söner och Juda, -

3. och David sa till givoniterna: ”Vad ska jag göra för er? Och hur ska jag bringa försoning så att ni kan välsigna Herrens (Jahves) arv?”

4. Och givoniterna sa till honom: ”Det handlar inte om silver eller guld mellan oss och Saul eller hans hus. Det är inte heller vår sak att döda någon man i Israel.” Och han sa: ”Vad säger ni att jag ska göra för er?”

5. Och de sa till kungen: ”Mannen som gjorde slut på oss och som rådslog mot oss, så att vi har upphört från att vara inom några av Israels gränser,

6. låt sju män av hans söner ges till oss, och vi ska hänga upp dem till Herren (Jahve) i Sauls Giva, Herrens (Jahves) utvalda.” Så kungen sa: ”Jag ska ge er dem.”

7. Men kungen räddade Mefivoshet, Jonatans son, Sauls son eftersom Herrens (Jahves) ed fanns mellan dem, mellan David och Jonatan, Sauls son.

8. Och kungen tog Ritspas, Ajas dotters, två söner som hon födde till Saul, Armoni och Mefivoshet och Sauls dotter Michals fem söner som hon fött till Adriel, Barzilajis son mecholatiten,

9. och han gav dem i givoniternas hand och de hängde dem på berget inför Herrens (Jahves) ansikte och de föll alla sju tillsammans. Och de dödades under skördedagarna [april/maj], på den första dagen i början på kornskörden. [Detta sker på förstlingsfruktens dag, Jom Ha-Bikkurim.]

10. Och Ritspa, Ajas dotter, tog säcktyg och spred ut åt sig på klippan från början av skörden till dess vatten hälldes ut på det från himlarna, och hon tillät inte himmelens fåglar att vila på det på dagen och inte fältets djur på natten. [Normalt sett regnar det inte i Israel från det att kornskörden börjar på våren till dess att hela skörden är avslutad på hösten efter högtiderna. Från slutet på mars till slutet på oktober i vår kalender.]

11. Och man berättade för David vad Ritspa, Ajas dotter, Sauls konkubin hade gjort.

12. Och David gick och tog Sauls ben och hans son Jonatans ben från männen i Javesh-Gilead, som hade stulit dem från den öppna platsen vid Beit-Shan, där filistéerna hade hängt dem, den dagen filistéerna slog Saul i Gilboa.

13. Och han förde upp dem därifrån, Sauls ben och Jonatan, hans sons ben, och samlade benen från dem som var hängda.

14. Och de begravde Sauls ben och Jonatan, hans sons ben i Benjamins land i Tsela i hans far Kish grav. Och de gjorde allt som kungen befallde. Och därefter var Gud (Elohim) bönhörd för landet.Davids hjältar(2 Sam 23:8-39)

15. Och filistéerna var åter i krig med Israel, och David gick ner och hans tjänare med honom och stred mot filistéerna och David blev trött.

16. Och Jishbibenov som var barn till en jätte, vars spjut hade vikten av 300 shekel brons i vikt [3,4 kg], han hade omgjordat sig med en ny rustning och tänkte döda David.

17. Men Avishaj, Tserojahs son, bistod honom och slog filistén och dödade honom. Och Davids män gav sin ed till honom och sa: ”Du ska inte vidare gå ut med oss i strid, så att du inte utsläcker Israels lampa.”

18. Och det skedde efter detta att det var strid med filistéerna i Gov. Vid den tiden slog Sibbechaj, kushatiten, Saf som var barn till en jätte.

19. Och det blev åter strid med filistéerna vid Gov. Och Elchanans hand, Jaare-Oregims son, betlehemiten, slog gititen Goliat, vars spjut hade ett handtag som en vävbom.

20. Och det blev åter strid i Gat. Där fanns en hjälte som hade sex fingrar på varje hand och sex tår på varje fot, tillsammans 24 stycken, och även han var född till en jätte.

21. Och när han hånade Israel, slog Jehonatan, Shimeas son Davids bror, honom.

22. Dessa fyra var födda till jättar i Gat och de föll för Davids hand och genom hans tjänares hand.