Logo
🔍

Amos 5 SKB

«

1. Hör (hörsamma, lyd) detta ord som jag lyfter upp som en klagosång över dig, Israels hus:

2. ”Israels jungfru har fallit, hon ska inte resa sig igen, hon har kastats ner på marken och det finns ingen som reser upp henne.”

3. Därför säger Herren Gud (Adonaj Jahve) så: ”Staden som gick ut med tusen ska ha hundra kvar, och staden som gick ut med hundra ska ha tio kvar av Israels hus.”

4. För så säger Herren (Jahve) till Israels hus: ”Sök mig och ni ska leva.

5. Men sök inte Betel, gå inte in i Gilgal och gå inte igenom Beer-Sheva, för Gilgal ska verkligen gå i fångenskap och Betel ska bli till intet.”

6. Sök (träd fram inför; fråga efter) Herren (Jahve) så får ni leva, annars ska han gå fram över (bryta lös i; drabba) Josefs hus likt en eld som förtär (slukar), och där ingen finns som kan släcka [elden] i Betel.

7. Ni som vänder rätten till malört och kastar rättfärdigheten på marken.

8. Han som har gjort Plejaderna och Orion och för fram dödens skugga på morgonen och gör dagen mörk som natten, som kallar på havets vatten och utgjuter det över jordens ansikte, Herren (Jahve) är hans namn,

9. som får förödelse att blixtra över de starka så att förödelse kommer över fästningen.

10. De hatar honom som tillrättavisar i porten och de avskyr honom som talar rent (rätt och sant; här används ordet för rituell renhet).

11. Därför, eftersom ni trampar på den fattige och tar ifrån honom vetet (med utpressning). Ni har byggt hus av huggen sten men ni ska inte bo i dem, ni har planterat vackra vingårdar men ni ska inte dricka dess vin.

12. För jag vet (känner väl till, är intimt förtrogen med) dina överträdelser och hur mäktig (duktig, stark) du är i att synda, ni som plågar den rättfärdige, tar lösen och knuffar undan den behövande i porten.

13. Därför är den eftertänksamme tyst i en sådan tid, för det är en ond tid.

14. Sök gott och inte ont så att ni får leva, och så att Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot) ska vara med er, som ni säger.

15. Hata det onda och älska det goda och stadfäst rätten i portarna, kanske ska då Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot) vara nådig (visa oförtjänt kärlek) mot Josefs kvarleva.

16. Därför säger Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot): ”Klagosång ska vara på alla öppna platser (torg) och man ska säga på alla gator: ’Ack (ve), ack (ve)’ och man ska kalla på husbonden för att sörja tillsammans med dem som kan klagosångerna (sådana som är skickliga på att klaga, professionella gråterskor).

17. Och i alla vingårdar ska det vara klagan”, för jag ska gå igenom deras mitt, säger Herren (Jahve).Dom över Israel (5:18-6:14)

18. Ve dem som önskar Herrens (Jahves) dag! Varför vill du ha Herrens (Jahves) dag? Den är mörker, inte ljus.

19. Som om en man flyr för ett lejon och en björn möter honom, och går in i huset och lutar sin hand mot väggen och en orm biter honom.

20. Ska inte Herrens (Jahves) dag vara mörker och inte ljus? Ja till och med mycket mörk och inget ljus alls? [Kan också översättas: dyster och utan klarhet]

21. ”Jag hatar, jag avskyr era högtider [de två verben förstärker varandra och beskriver Guds avsky för skenheliga religiösa yttringar. Det som i 3 Mos 23:2 kallades ’mina högtider’ har nu blivit ’era högtider’.] Jag har inget behag (det är inget välluktande rökoffer) i era religiösa sammankomster.

22. Även om ni än offrar åt mig både brännoffer [3 Mos 1] och matoffer [3 Mos 2], finner jag ingen glädje i dem. Jag vill inte se era shalomoffer [ett gemenskapsoffer som alla i familjen åt tillsammans, se 3 Mos 7:11-21] av gödda kalvar.

23. Ta bort dina skränande sånger från mig [de är en plåga och en börda]. Jag vill inte höra på musiken från dina stränginstrument.

24. [Nu kommer en vers som bryter mönstret och står ut:] Men låt det välla upp (bölja, rusa fram) som [källsprångets] vatten: rätt (domslut) och rättfärdighet – som en outsinlig ström (ett evigt flöde som aldrig torkar upp). [Versen har flera kiastiska element som lyfter fram ’rätt och rättfärdighet’ centralt. Rätten liknas vid det pålitliga källflödet som väller fram ur en klippa, och rättfärdigheten som det kraftigt forsande vattnet i en wadi som fylls under regnperioden. Den hebreiska konstruktionen, både i inledningen och versens slut, indikerar ett ständigt, evigt flöde.]

25. Bar ni fram slaktoffer och matoffer åt mig de fyrtio åren i öknen, ni Israels hus?

26. Så ska ni lyfta upp Sikkot er kung och Chion, er avgud, din guds stjärna som du har gjort åt dig själv.

27. Därför ska jag låta dig gå i fångenskap bortom Damaskus”, säger han vars namn är Herren Härskarornas Gud (Jahve Elohim Sebaot).

»