Femte Moseboken 12 SKB

1. Detta är förordningarna (ordagrant ”saker inristat” – hebr. chukim) och påbuden (bindande juridiska beslut – hebr. mishpatim) som ni ska hålla (vakta, skydda, bevara) i landet som Herren (Jahve) era fäders Gud (Elohim) har gett er att besätta alla dagar som ni lever på jorden.

2. Ni ska helt förgöra (hebr. aved aved; upprepningen förstärker en fullständig förödelse) alla platser där folkslagen som ni fördriver har tjänat (tillbett) sina gudar, på de höga bergen och på kullarna och under alla grönskande träd.

3. Och ni ska bryta ner deras altaren och slå deras obelisker i bitar och bränna deras aseror i eld, och ni ska kasta ner de skurna bilderna av deras gudar och ni ska utplåna namnet från den platsen.

4. Så ska ni inte göra till Herren er Gud (Jahve Elohim). [Ni ska inte tillbe Herren på samma sätt och på samma platser där man offrat och tillbett avgudar.]

5. Endast på den plats som Herren ska välja från alla era stammar för att fästa sitt namn, där ska ni söka hans närvaro.

6. Och dit ska ni föra era brännoffer och era offer och ert tionde och era händers offer och era löften och era frivilliga offer och förstlingen från er hjord och flock,

7. och där ska du äta inför Herren din Gud (Jahve Elohim) och du ska glädja dig i allt som du sätter din hand till, du och ditt hushåll, med det som Herren din Gud (Jahve Elohim) har välsignat dig.

8. Ni ska inte göra efter allt det som vi gör här idag, varje man gör det som verkar bäst i hans egna ögon,

9. för ni har ännu inte kommit till vilan (trösten) och till ert arv som Herren er Gud (Jahve Elohim) har gett er.

10. Men när ni går över Jordan och bor i landet som Herren er Gud (Jahve Elohim) låter er ärva och han ger er vila (tröst) från alla era fiender runtomkring, så att ni kan bo i trygghet,

11. då ska det ske att platsen som Herren er Gud (Jahve Elohim) ska välja för att låta sitt namn bo där, dit ska ni föra allt som jag har befallt er, era brännoffer och era offer och ert tionde och era händers offer och era löften som ni har lovat Herren (Jahve).

12. Och ni ska fröjda er inför Herren er Guds (Jahve Elohims) ansikte, du och dina söner och dina döttrar och dina tjänare och dina tjänarinnor och leviten som finns inom dina portar, eftersom han inte har någon del eller arv med dig.

13. Vakta (skydda, bevara) dig själv så att du inte offrar ditt brännoffer på varje plats du ser,

14. utan på den plats som Herren (Jahve) ska välja i en av din stammar, där ska du offra ditt brännoffer och där ska du göra allt som jag har befallt dig.

15. Därutöver kan du slakta och äta kött inom dina portar som du själv (din själ) önskar efter den välsignelse som Herren din Gud (Jahve Elohim) har gett dig, de orena och de rena kan äta av det, som med gasellen och med hjorten.

16. Du ska bara låta bli att äta blod, du ska hälla ut blodet på marken som vatten.

17. Inom dina portar ska du inte äta tiondet av din säd eller av ditt vin eller av din olja, eller förstlingen från din hjord eller från din flock och inget löfte som du har lovat, inte dina frivilliga gåvor och inte din hands offer,

18. utan du ska äta detta inför Herren din Guds (Jahve Elohims) ansikte på platsen som Herren din Gud (Jahve Elohim) ska välja, du och din son och din dotter och din tjänare och din tjänarinna och leviten som finns inom dina portar, och du ska fröjda dig inför Herren din Guds (Jahve Elohims) ansikte i allt som du har lagt din hand på.

19. Vakta (skydda, bevara) dig själv så att du inte överger leviten så länge du lever i ditt land.

20. När Herren din Gud (Jahve Elohim) utvidgar dina gränser, som han har talat till [lovat] dig, och du säger: ”Jag ska äta kött” eftersom du (din själ; hela din varelse) önskar att äta kött, då ska du äta kött utifrån allt som du (din själ) önskar.

21. Om platsen som Herren din Gud (Jahve Elohim) ska välja för att låta sitt namn bo där, är för långt bort från dig, då ska du slakta av din hjord och av din flock som Herren (Jahve) har gett dig, som jag har befallt dig och du ska äta inom dina portar utifrån allt som din själ önskar.

22. På samma sätt som gasellen och som hjorten äts ska du äta därav, de rena och de orena ska äta därav tillsammans (på samma villkor). [När man äter kött hemma kan det vara vilket rent djur som helst utom det förstfödda i hjordar och flockar, eftersom det tillhör Herren. Detta får bara ätas i samband med att man offrar. Då tillhör det mesta prästen och det är bara shalomoffret som man får äta en del av själv.]

23. Var bara stark (fast, säker, tapper) i att inte äta blodet, för blodet är livet och du ska inte äta livet med köttet.

24. Du ska inte äta det utan du ska hälla ut det som vatten på marken.

25. Du ska inte äta det för att det ska gå väl för dig och för dina söner efter dig, när du gör det som är rätt i Herrens (Jahves) ögon.

26. Bara de heliga tingen som du har och dina löften ska du ta och gå till platsen som Herren (Jahve) ska välja,

27. och du ska offra ditt brännoffer, köttet och blodet, ovanpå Herren din Guds (Jahve Elohims) altare, och blodet från ditt offer ska hällas ut mot Herren din Guds (Jahve Elohims) altare och du ska äta köttet.

28. Håll (vakta, skydda, bevara) och lyssna till alla dessa ord som jag befaller dig, för att det ska gå väl för dig och för dina söner efter dig för evigt när du gör det som är gott och rätt i Herren din Guds (Jahve Elohims) ögon.Varning för avgudadyrkan

29. När Herren din Gud (Jahve Elohim) hugger av folken framför dig dit du går för att fördriva dem och bo i deras land,

30. vakta (skydda, bevara) då dig själv så att du inte blir snärjd (lurad) att följa dem efter att de har blivit förgjorda framför dig, och så att du inte frågar efter deras gudar och säger: ”Hur brukade dessa folkslag tjäna sina gudar? Även jag vill göra likadant.”

31. Du ska inte göra så mot Herren din Gud (Jahve Elohim), för varje styggelse för Herren (Jahve) som han hatar har de gjort för sina gudar, även sina söner och sina döttrar har de bränt i eld till sina gudar.

32. Alla dessa ord som jag befaller er ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) för att göra (leva och agera efter) dem. Ni ska inte lägga något till dem och inte ta bort något från dem. [5 Mos 4:2; Upp 22:19]