Femte Moseboken 22 B2000

1. Om du ser din broders oxe eller får som har sprungit bort, skall du inte vända ryggen till utan föra djuret tillbaka till din broder.

2. Om han inte bor i närheten, eller om du inte vet vem ägaren är, skall du ta hem djuret och ha det hos dig tills din broder kommer och frågar efter det, och då skall du lämna tillbaka det till honom.

3. Likadant skall du göra med hans åsna, med hans kläder och med allt annat som din broder har förlorat och som du finner. Du får inte vända ryggen till.

4. Om du ser att din broders åsna eller oxe har fallit omkull på vägen, skall du inte vända ryggen till utan hjälpa honom att få upp djuret igen.

5. En kvinna får inte bära mansdräkt, och en man får inte ta på sig kvinnokläder, ty Herren, din Gud, avskyr alla som gör sådant.

6. Om du får syn på ett fågelbo där du går, i ett träd eller på marken, med ungar eller ägg som modern ligger på, får du inte ta både modern och ungarna.

7. Ta ungarna, men låt modern flyga. Då går det dig väl, och du får leva länge.

8. När du bygger ett nytt hus, skall du sätta ett räcke kring taket, så att du inte drar blodskuld över huset om någon faller ner.

9. Du får inte odla något annat än vin i din vingård, ty då tillfaller alltsammans helgedomen, både grödan och vinskörden.

10. Du skall inte spänna oxe och åsna för samma plog.

11. Du skall inte klä dig i tyg av blandat garn, ull och lin tillsammans.

12. Du skall sätta tofsar i alla fyra hörnen på manteln du sveper om dig.Lagar om sexuella förhållanden

13. Om en man gifter sig med en kvinna och efter att ha varit tillsammans med henne inte vill ha henne längre

14. utan kommer med beskyllningar som ger henne dåligt rykte: »Jag har gift mig med denna kvinna, men när jag låg med henne upptäckte jag att hon inte var oskuld«,

15. då skall flickans far och mor gå till stadens äldste i stadsporten med beviset på att flickan var oskuld.

16. Flickans far skall säga till de äldste: »Jag gav min dotter till hustru åt denne man, men han vill inte ha henne längre,

17. och nu kommer han med beskyllningar och påstår sig ha upptäckt att min dotter inte var oskuld. Men här är beviset på att hon var oskuld.« De skall breda ut tyget inför stadens äldste,

18. och de äldste skall gripa mannen och straffa honom

19. och ålägga honom att betala hundra siklar silver som tillfaller flickans far, eftersom mannen har förtalat en israelitisk jungfru. Hon skall förbli hans hustru, och han får inte skilja sig från henne så länge han lever.

20. Men om anklagelsen är riktig och det inte finns något bevis på att flickan var oskuld,

21. skall flickan hämtas ut från sin fars hus, och utanför dörren skall männen i staden stena henne till döds, eftersom hon genom att hora i sin fars hus har gjort vad som är en vettlöshet i Israel. Du skall utrota det onda ur folket.

22. Om en man ertappas då han ligger med en annan mans hustru, skall båda dö, både mannen som låg med kvinnan och kvinnan själv. Du skall utrota det onda ur Israel.

23. Om en orörd flicka är trolovad med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne där,

24. skall ni föra ut båda till stadsporten och stena dem till döds, flickan därför att hon inte ropade på hjälp inne i staden, och mannen därför att han lägrade en annans kvinna. Du skall utrota det onda ur folket.

25. Men om det var utanför staden som mannen träffade den trolovade flickan och övermannade henne och låg med henne, så är det bara han som skall dö.

26. Flickan skall du låta vara. Flickan har inte gjort något som förtjänar döden, ty detta brott motsvarar ett överfall då en man dräper en annan man.

27. Det var ju utanför staden han träffade den trolovade flickan, och hon kan ha ropat på hjälp utan att någon kom och räddade henne.

28. Om en man träffar en orörd flicka som inte är trolovad och förgriper sig på henne och de ertappas när han ligger med henne,

29. skall mannen som låg med henne ge femtio siklar silver till flickans far. Han skall sedan gifta sig med henne, eftersom han har lägrat henne, och får inte skilja sig från henne så länge han lever.

30. En man får inte ta sin fars hustru, då skändar han sin fars bädd.