Femte Moseboken 3 SKB

1. Sedan vände vi och gick vägen upp till Bashan, och Og, Bashans kung, kom ut emot oss, han och hela hans folk till strid i Edreij.

2. Och Herren (Jahve) sa till mig: ”Frukta inte för honom för jag har gett honom och hela hans folk och hans land i din hand, och du ska göra mot honom som du gjorde mot Sichon, amoréernas kung som bodde i Cheshbon.” [4 Mos 21:33-35]

3. Så Herren vår Gud (Jahve Elohim) gav även Og, Bashans kung, i vår hand och hela hans folk och vi slog honom till dess ingen överlevande fanns kvar.

4. Och vi tog alla hans städer vid den tiden – det fanns inte en stad som vi inte tog från dem – 60 städer, hela Argovs område, Ogs kungarike i Bashan.

5. Alla dessa var befästa städer med höga murar och med bomförsedda dubbelportar [port i dualform], förutom [dessa städer tog vi] väldigt mycket landsbygd (byar utan murar – hebr. perazi).

6. Och vi förgjorde dem fullständigt [5 Mos 20:15-18; Jos 6:17] som vi gjorde med Sichon, Cheshbons kung, vi förgjorde alla städer, män, kvinnor och små.

7. Men all boskap och allt tillspillogivet i städerna tog vi som byte till oss själva.

8. Och vi tog landet på den tiden ur handen på amoréernas två kungar som var bortom Jordan från Arnons dal [i söder] till berget Hermon

9. – det Hermon [i norr] som sidonierna kallar Sirion och amoréerna kallar Senir –

10. alla städer på slätten och hela Gilead och hela Bashan till Salcha och Edreij, städerna i Ogs kungarike i Bashan.

11. För bara Bashans kung Og var kvar av Refaims kvarleva [1 Mos 14:5]. Ja [se, notera – detta är anmärkningsvärt], hans säng var en säng av järn. Finns den inte i Ammons söners Rabbah [nuvarande staden Amman i Jordanien, som ett museiföremål]? [Sängens storlek var också spektakulär:] Längden var 9 alnar [4,1 meter] och bredden var 4 alnar [1,8 meter], efter en mans aln. [Järn var ovanligt vid den här tiden under sena bronstiden. Det tillsammans med sängens storlek var anledningen att den uppmärksammas. Måttet en aln (hebr. ammah) härstammar från längden på en mans underarm; avståndet mellan armbågen och långfingret – ca 45 cm. Det finns även en längre kunglig aln som är 52 cm, men eftersom det uttryckligen står ”en människas aln” här är det den kortare alnen som refereras till här.]Landet delas

12. Vi besatte detta land vid den tiden, från Aroer som ligger vid Arnons dal och hälften av Gileads bergsland, och dess städer gav jag till rubeniterna och gaditerna.

13. och resten av Gilead och hela Bashan, Ogs kungarike, gav jag till halva Manasse stam, hela Argovs område, hela Bashan som kallas Refaims land.

14. Jair, Manasses son, tog hela Argovs område till gränsen mot geshureerna och machaeerna, även Bashan och uppkallade det efter sitt eget namn Chavot Jair, till denna dag.

15. Och till Machir gav jag Gilead.

16. Och till rubeniterna och till gaditerna gav jag från Gilead ända till Arnons dal, mitten av dalen som en gräns ända till Jabboks flod som är gränsen mot Ammons söner,

17. även Arava, Jordan är dess gräns från Kinneret ända till Aravahavet, det Salta havet [Döda havet] under Pisgas sluttningar österut.Förberedelser för att inta landet

18. Och jag befallde dig vid den tiden och sa: ”Herren er Gud (Jahve Elohim) har gett er detta land som en besittning, ni ska gå över beväpnade framför era bröder Israels hus alla stridsdugliga män,

19. men era hustrur och era små och er boskap, jag vet att ni har mycket boskap, ska förbli i era städer som jag har gett er,

20. till dess Herren (Jahve) ger vila åt era bröder, precis som åt er och de också besitter landet som Herren er Gud (Jahve Elohim) har gett dem på andra sidan Jordan, sedan ska ni återvända, var och en till sin besittning som jag har gett er.”Mose får inte gå in i landet

21. Och jag befallde Josua vid den tiden och sa: ”Dina ögon har sett allt som Herren din Gud (Jahve Elohim) har gjort mot dessa två kungar, så ska Herren (Jahve) göra mot alla kungariken när du går över.

22. Ni ska inte vara rädda (frukta) för dem, för Herren er Gud (Jahve Elohim), han är den som strider för er.”

23. Och jag bad (vädjade om oförtjänt nåd, hebr chanan) till Herren (Jahve) vid den tiden och sa:

24. ”Herre Herre (Adonaj Jahve) du har börjat att visa din tjänare din storhet och din starka (mäktiga) hand, för vilken gud finns i himlarna eller på jorden som kan göra det du gör och dina mäktiga gärningar?

25. Låt mig gå över, jag ber dig, och se det goda land som finns på andra sidan Jordan, den goda bergsbygden och Libanon.”

26. Men Herren (Jahve) var vred på mig för er skull och lyssnade inte på mig och Herren (Jahve) sa till mig: ”Det räcker, tala inte mer med mig om denna sak.

27. Gå du upp till toppen av Pisga och lyft upp dina ögon västerut och norrut och söderut och österut och se med dina egna ögon, för du ska inte gå över denna Jordan.

28. Men utmana Josua och uppmuntra honom och styrk honom, för han ska gå över framför folket och han ska se till att de ärver landet som du har sett.”

29. Så vi förblev i dalen mitt emot Beit Peor.