Femte Moseboken 34 SKB

1. Mose gick [norrut] från öknen i Moab upp till berget Nebo, som ligger [på östra sidan om Jordanfloden] mitt emot Jeriko. Han gick upp på toppen Pisga. [En bergskam med flera toppar som ligger strax nordväst om berget Nebo.] Där visade Herren (Jahve) honom hela landet [som han blivit lovad att få se 5 Mos 32:49]: [Mose står i mitten på den östra kanten av det land som ska bli Israels, och med början från norr till söder (i en halv cirkel i moturs riktning) visar Gud honom hela landet.] Gilead [norrut längs med bergskammen] ända till [staden] Dan [i norr]

2. och hela Naftali [Galileen i norr] och Efraims och Manasses land [i centrala norra delen] och hela Judas land ända till havet i väster [södra centrala delen fram till Medelhavet]

3. och Negevöknen [i söder] och Jordanslätten – dalen vid Jeriko, Palmstaden – ända till [staden] Tsoar [söder om Döda havet].

4. Herren (Jahve) sa till honom: ”Detta är landet som jag med ed lovade Abraham, Isak och Jakob att ge åt deras säd (efterkommande). Jag låter dig se det med dina egna ögon, men du kommer inte att gå över dit.”

5. Där i Moabs land dog Herrens tjänare Mose, precis som Herren (Jahve) hade sagt.

6. Och han begravdes i dalen i Moabs land mittemot Bet – Peor, och ingen vet var hans grav finns till denna dag.

7. Mose var 120 år när han dog, hans ögon var inte skumma, inte heller hade hans kraft avtagit. [Han dog vid full vigör.]

8. Och Israels söner begrät Mose på Moabs slätt i 30 dagar, så tog gråten och sorgen efter Mose slut. [Trettio på hebreiska är shloshim, och denna 30-dagars sorgeperiod kallas shloshim, se även 4 Mos 20:29.]Minnesord

9. Och Josua, Nuns son, var full av vishetens ande, för Mose hade lagt sina händer på honom, och Israels hus lyssnade på honom och gjorde som Herren (Jahve) hade befallt Mose.

10. Och det har aldrig uppstått (rests upp; funnits eller kommit) en profet i Israel lik Mose, som har känt (haft en intim relation med) Herren (Jahve) ansikte mot ansikte [4 Mos 12:8; 5 Mos 18:15-18],

11. vad det gäller alla tecken och under (mirakler) som Herren (Jahve) sänt honom att göra i Egyptens land, med (till/mot) farao och med (till/mot) alla hans tjänare och med (till/mot) hela hans land,

12. och vad det gäller den mäktiga handen [den stora kraften] och till den stora fruktan (skräck) som Mose visade framför ögonen på hela Israel (i hela Israels åsyn). [Syftar både på den fruktan som kom över egyptierna i de tio plågorna som ökade i grad (Ps 78:49), men även motagandet av Torah på Sinai (2 Mos 19:16).]