Support Us

1. Och Mose kallade på hela Israel och sa till dem: Hör Israel förordningarna (ordagrant ”sakerna inristat”) och påbuden (bindande juridiska beslut) som jag talar i era öron idag, så att ni lär er dem och gör dem.

2. Herren (Jahve), vår Gud (Elohim), skar (slöt) ett förbund med oss på [berget] Horeb (Chorev).

3. Herren (Jahve) skar (slöt) inte detta förbund med våra fäder utan med oss, ja oss alla, vi som lever här idag.

4. Ansikte mot ansikte talade Herren (Jahve) på berget, ut ur mitten av elden.

5. Jag stod mellan Herren (Jahve) och er den gången för att berätta för er (upplysa er om) Herrens (Jahves) ord, för ni var rädda på grund av elden och gick inte upp på berget. Han sa:Tio ord (5:6-21)

6. ”Jag är Herren din Gud (Jahve Elohim) som förde dig ut ur Egyptens land ut ur slavhuset.

7. Du ska inte ha några andra gudar över mitt ansikte (jämte mig).

8. Du ska inte göra dig några skurna bilder, inte på något sätt några avbilder av det som finns i himlarna eller det som finns på jorden under, eller det som finns i vattnet under jorden.

9. Du ska inte böja dig för dem eller tjäna dem, för jag Herren din Gud (Jahve Elohim) är en nitälskande Gud (El) [kräver odelad lojalitet], som hemsöker fädernas synder över sönerna och över tredje och fjärde generationen hos dem som hatar mig,

10. och visar nåd (omsorgsfull, trogen kärlek) till tusen generationer hos dem som älskar mig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina budord (tydliga befallningar).

11. Du ska inte ta (använda) Herren din Guds (Jahve Elohims) namn fåfängt (lättvindigt, obetänksamt), för Herren (Jahve) ska inte hålla den skuldfri som tar (använder) hans namn fåfängt (lättvindigt, obetänksamt).

12. Håll (vakta, skydda, bevara) sabbatsdagen till att vara helgad som Herren din Gud (Jahve Elohim) har befallt er.

13. Sex dagar ska du arbeta och göra allt ditt arbete,

14. men den sjunde dagen är en sabbat för Herren din Gud (Jahve Elohim), på den ska du inte göra något slags arbete, varken du själv, din son eller din dotter eller din tjänare eller din tjänarinna, inte din oxe, inte din åsna eller någon av din boskap, inte främlingen inom dina portar, så att din tjänare och din tjänarinna får vila precis som du.

15. Du ska komma ihåg att du var en slav i Egypten och att Herren din Gud (Jahve Elohim) förde dig ut därifrån med en mäktig hand och med en utsträckt arm, därför befaller Herren din Gud (Jahve Elohim) dig att hålla (vakta, skydda, bevara) sabbatsdagen.

16. Hedra (värdesätt, högakta, respektera) din far och din mor som Herren din Gud (Jahve Elohim) befallt dig, för att dina dagar ska bli många och det ska gå dig väl (bra) i det land (ordagrant: ”på/över den mark”) som Herren din Gud (Jahve Elohim) gett dig. [Det är föräldrarnas uppgift, inte de religiösa ledarnas, att föra vidare Guds undervisning till nästa generation. Detta bud har både att göra med vördnad för Gud och vördnad för människor (och är placerat centralt). För ett barn är deras föräldrar som en gud. Genom att respektera sina föräldrar, som ett barn kan se, lär det sig att respektera Gud som de inte kan se. Barnet ser också hur föräldrarna står under sin Fader i himlarna som de lyder. Genom detta lär sig barnet också gudsfruktan. Den sista delen ”i det land...” finns inte med i 2 Mos 20:12, och refereras inte heller i Ef 6:2.]

17. Du ska inte döda (mörda).

18. Du ska inte begå äktenskapsbrott.

19. Du ska inte stjäla.

20. Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din granne.

21. Du ska inte åtrå din grannes hustru, inte heller ska du ha lust till din grannes hus, hans fält eller hans tjänare eller hans tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som din granne har.”

22. Dessa ord talade Herren (Jahve) till hela församlingen på berget, ut ur mitten av elden, ur molnet och ur det tjocka mörkret, med en stark röst och det fortsatte inte mer. Och han skrev dem på två tavlor av sten och gav dem till mig.

23. [Mose talar till folket:] Då trädde alla ledare för era stammar tillsammans med era äldste fram till mig [eftersom ni var så rädda], när ni hörde rösten ur mörkret, medan berget brann i eld.

24. Ni sa: ”Se, Herren, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och storhet, och vi har hört hans röst ur elden. I dag har vi sett att en människa kan tala med Gud och ändå förbli vid liv.

25. Om vi fortsätter att höra Herrens, vår Guds, röst kommer denna stora eld att förtära oss och vi kommer att dö! Varför ska vi låta det ske?

26. Vem här på jorden (bland allt kött) har någonsin hört den levande Gudens röst tala ur (inifrån; från mitten av) elden, och överlevt?

27. Du [Mose], får gå nära och höra allt vad Herren, vår Gud, säger. Tala sedan om för oss allt vad Herren, vår Gud, har talat till dig så ska vi lyssna och lyda.”

28. Och Herren (Jahve) hörde rösten med dina ord när du talade till mig och Herren (Jahve) sa till mig: ”Jag har hört rösten med detta folks ord som de har talat till dig, de har talat väl i allt som de har sagt.

29. Åh, att de alltid hade sådana hjärtan att de vördar mig och håller (vaktar, skyddar, bevarar) mina budord (tydliga befallningar) så att det går väl för dem och för deras söner för evigt!”

30. Gå och säg till dem: ”Återvänd till era tält.”

31. Men du, stanna här hos mig och jag ska tala till dig alla de budord (tydliga befallningar) och förordningar (ordagrant ”saker inristat”) och påbud (bindande juridiska beslut) som du ska lära dem så att de ska göra dem i landet som jag ger dem att besätta.

32. Ni ska därför hålla (vakta, skydda, bevara) så att ni gör som Herren er Gud (Jahve Elohim) har befallt er, vänd inte åt sidan till höger eller till vänster.

33. Ni ska vandra på alla vägar som Herren (Jahve) befallt er så att ni får leva och så att det går er väl och era dagar blir förmerade i landet som ni ska besätta.