Ester 5 SFB98

1. På tredje dagen klädde Ester sig i kunglig skrud och ställde sig på den inre borggården till kungapalatset, mitt för den kungliga huvudbyggnaden. Kungen satt på sin tron i det kungliga palatset mitt emot palatsets dörr.

2. När kungen såg drottning Ester stå på borggården, fann hon nåd för hans ögon, och kungen räckte ut guldspiran som han hade i sin hand. Då gick Ester fram och rörde vid spetsen av spiran.

3. Kungen sade till henne: "Vad vill du, drottning Ester? Vad är din begäran? Om den så gäller halva riket skall du få det."

4. Ester svarade: "Om det behagar konungen, så må konungen tillsammans med Haman idag komma till en festmåltid som jag har ordnat för honom."

5. Då sade kungen: "Se till att Haman kommer hit fortast möjligt, så att vi kan göra som Ester har önskat." Så kom kungen och Haman till festmåltiden som Ester hade ordnat.

6. När vinet dracks, sade kungen till Ester: "Vad är din bön? Den skall besvaras. Vad är din begäran? Om den så gäller halva riket skall den uppfyllas."

7. Ester svarade: "Min bön och begäran är:

8. Om jag har funnit nåd för konungens ögon och om det behagar konungen att besvara min bön och uppfylla min begäran, så må konungen och Haman komma till ännu en festmåltid som jag skall ordna för dem. Då skall jag i morgon göra som konungen har sagt." Hamans vrede mot Mordokaj

9. Den dagen gick Haman därifrån glad och väl till mods. Men när han fick se Mordokaj i kungens port och denne varken steg upp eller ens rörde sig för honom, blev Haman rasande på Mordokaj.

10. Men Haman behärskade sig och gick hem. Därefter sände han bud och lät hämta sina vänner och sin hustru Zeres.

11. Haman skröt för dem om sin rikedoms härlighet och om sina många barn och om hur kungen hade gjort honom mäktig och på allt sätt upphöjt honom över de andra furstarna och tjänarna.

12. Och Haman sade vidare: "Dessutom hade drottning Ester inte låtit någon annan än mig komma med kungen till den festmåltid som hon hade ordnat. Och i morgon är jag också bjuden till henne tillsammans med kungen.

13. Men trots detta är jag inte nöjd så länge jag ser juden Mordokaj sitta i kungens port."

14. Då sade hans hustru Zeres och alla hans vänner till honom: "Låt resa en påle, femtio alnar hög, och bed i morgon kungen att man hänger upp Mordokaj på den. Då kan du glad gå med kungen till festmåltiden." Haman tyckte att det var ett gott råd och han lät resa upp pålen.