Hesekiel 11 SKB

1. Sedan lyfte en ande (vind) upp mig och förde mig till den östra porten på Herrens (Jahves) hus som vetter österut och se, i dörren till porten var 25 män. [Jmf med de 25 män som nämns i Hes 8:16.] Och jag såg i deras mitt Jazanja, Azors son, och Pelatjaho, Benajahos son, folkets furstar. [Vid utgrävningar i Davids stad i Jerusalem har hundratals lersigill (lat. bulla) hittats från perioden just innan Jerusalems fall 586 f.Kr. Namnen Jazanja och Pelatjaho återfanns bland dem. Även namnen Jeremia och hans skrivare Baruch, har hittats.]

2. Och han sa till mig: ”Människobarn, dessa är männen som tänker ut synd och som ger de onda råd i denna stad [Jerusalem],

3. som säger: ’Tiden är inte nära att bygga hus [starta en familj]. [Jer 29:5] Hon [denna stad – Jerusalem] är grytan och vi är köttet.’ [En liknande bild om gryta används i Hes 24:3, 6, se även Jer 1:13]

4. Profetera därför mot dem, profetera människobarn.”

5. Och Herrens (Jahves) Ande föll över mig och han sa till mig: Tala: ”Så säger Herren (Jahve): Ni Israels hus har sagt, för jag känner till det som kommer in i ert sinne.

6. Ni har förökat ert slaktande i denna stad och ni har fyllt dess gator med slagna.

7. Därför säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) så: Dina dödade som du har lagt mitt i den, är köttet och denna stad är grytan, men ni ska föras bort från dess mitt.

8. Ni är rädda för svärd och svärd ska komma över er förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).

9. Och jag ska föra er bort från dess mitt och ge er i främlingars händer och ska verkställa domen ibland er.

10. Ni ska falla för svärdet, jag ska döma dig vid Israels gräns. Och ni ska veta att jag är Herren (Jahve).

11. Fast denna stad inte ska bli er gryta, ska ni bli köttet i dess mitt. Jag ska döma dig vid Israels gräns,

12. och de ska veta att jag är Herren (Jahve), för ni har inte vandrat efter mina förordningar (ordagrant: saker inristat) och inte verkställt mina påbud (bindande juridiska beslut) utan har handlat efter folkens påbud som är runtomkring er.”

13. Och det hände när jag profeterade att Pelatjaho, Benajas son dog. Sedan föll jag ner på mitt ansikte och ropade med stark röst och sa: ”Ack (åh nej), Herrarnas Herre (Adonaj Jahve), ska du göra helt slut på Israels kvarleva?”Gud ska återupprätta Israel

14. Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:

15. ”Människobarn, dina bröder, dina bröder [3 Mos 25:25-55], dina återlösares män och hela Israels hus om vilka Jerusalems invånare har sagt till dem: Flytta er långt bort från Herren (Jahve). Till oss är detta land givet som en besittning.

16. Säg därför: ’Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Fast jag har flyttat dem långt bort bland folken och jag har förskingrat dem bland länderna, har jag ändå varit för dem som en liten helgedom i länderna dit de har kommit.’

17. Säg därför: ’Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Jag ska samla er bland folken och föra er tillbaka från de länder dit ni skingrats, och åt er ska jag ge Israels land.’

18. När de återvänt dit ska de ta bort alla avskyvärda avgudar och alla deras vidrigheter [tillhörande ritualer och tillbedjan] som finns där.

19. Jag ska ge dem ett odelat (nytt) hjärta [som inte är splittrat mellan avgudadyrkan och sann gudstillbedjan] och fylla dem med en ny ande. Jag ska ta bort stenhjärtat ur deras kropp och ge dem ett hjärta av kött,

20. så att de följer mina bud och håller sig till (vaktar, skyddar, bevarar) mina stadgar och lever efter dem. Så ska de vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.

21. Men för dem vars hjärta vandrar efter hjärtats osmakliga ting och deras styggelser, ska jag ge deras väg över deras huvuden (de ska själva drabbas av de styggelser de ägnar sig åt) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).”

22. Sedan lyfte keruberna upp sina vingar och hjulen var bredvid dem, och Israels Guds (Elohims) härlighet var över dem ovanifrån.

23. Och Herrens (Jahves) härlighet gick upp från mitt i staden och stod på berget som är på den östra sidan om staden (Olivberget).

24. Och en ande lyfte mig upp och förde mig i synen genom Guds (Elohims) Ande till Kaldéen till de fångna. Så steg synen som jag hade upp från mig.

25. Sedan talade jag till alla de fångna, alla de ord (ting) som Herren (Jahve) hade visat mig.