Hesekiel 12 SKB

1. Och Herrens (Jahves) ord kom till mig han sa:

2. ”Människobarn du bor mitt i de upproriskas hus som har ögon att se med men inte ser, som har öron att höra med men inte hör [Jes 42:18; Matt 13:13], för de är ett upproriskt hus.

3. Och du människobarn gör i ordning åt dig det du behöver för exil och flytta som för en exil på dagen inför deras ögon, och du ska flytta från din plats till en annan plats inför deras ögon, kanske ska de se (lägga märke till det) för de är ett upproriskt hus.

4. Du ska bära ut ditt bagage (packning) på dagen inför deras ögon [så alla kan se], som bagage för en exil [som bestod av det allra nödvändigaste för en resa – vattenlägel, bädd och en matskål], och du ska gå iväg själv på kvällen, inför deras ögon som när man går i exil. [Kvällen var inte den vanliga tiden att börja en lång vandring. Här finns en spegling i vad som händer med kung Tsidqijaho, som flyr på natten från ett belägrat Jerusalem, se 2 Kung 25:4.]

5. Gräv dig genom muren inför deras ögon och bär bort den vägen.

6. Inför deras ögon ska du bära det på dina skuldror och bära det vidare i mörkret. Du ska täcka ditt ansikte så att du inte ser marken, för jag har ställt dig som ett tecken till Israels hus.”

7. Och jag gjorde som jag blev befalld. Jag förde ut mitt bagage på dagen, som bagage för en exil och jag grävde mig genom muren med min hand och bar ut i mörkret och bar det på mina skuldror inför deras ögon.

8. Och Herrens (Jahves) ord var till mig på morgonen, han sa:

9. Människobarn, har inte Israels hus, det upproriska huset sagt till dig: Vad gör du?

10. Säg till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Angående furstarna, detta budskap (profetord, denna börda) gäller Jerusalem och hela Israels hus bland vilka ni är.

11. Säg: Jag är ert tecken. Som jag har gjort, så ska det göras mot dem, de ska gå i exil, i fångenskap.

12. Och fursten [syftar på lydkungen Tsidqijaho] som är bland dem ska bära [sina tillhörigheter] på sin skuldra och gå fram i mörkret, de ska gräva genom muren för att bära ut den vägen, han ska täcka sitt ansikte så att han inte ser marken med sina ögon. [Heskiel undviker ordet kung (hebr. melek) och använder istället furste/ledare (hebr. nasi) om Tsidqijaho (Sidkia) som tillsattes av Nebukadnessar (2 Kung 24:17-20). Jehojachin var den rättmätige kungen i exil. Dessa ord får sin uppfyllelse när Tsidqijahos ögon sticks ut innan han förs bort till Babylon, se 2 Kung 25:7; Jer 52:11.]

13. Mitt nät ska jag sprida över honom och han ska fångas i min snara, och jag ska föra honom till Babel, till kaldéernas land, men han ska inte se det, han ska dö där.

14. Och alla som hjälper honom runtom och alla hans trupper ska jag skingra till alla vindar och svärdet ska jag dra ut efter dem.

15. Och de ska veta att jag är Herren (Jahve) när jag sprider ut dem bland folkslagen och skingrar dem i länderna.

16. Men jag ska lämna ett fåtal av dem från svärdet och från hungersnöden och från pesten, så att de kan berätta om alla sina styggelser bland folken till vilka de kommer och de ska veta att jag är Herren (Jahve).Symbolisk handling – Hesekiels ätande

17. Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:

18. Människobarn ät ditt bröd med darrande och drick ditt vatten med skakning och med ångest.

19. Och säg du till landets folk: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) till dem som bor i Jerusalem i Israels land. De ska äta sitt bröd med ångest och dricka sitt vatten med förskräckelse för att hennes land ska bli öde från alla som är där, på grund av våldet hos alla dem som bor där.

20. Och städerna som är bebodda ska ödeläggas och landet ska bli öde och ni ska veta att jag är Herren (Jahve).

21. Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:

22. Människobarn, vilket är ordspråket som ni har i Israels land och säger: Dagarna blir förlängda och synerna slår fel?

23. Säg därför till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Jag ska låta detta ordspråk försvinna och de ska inte längre använda det som ett ordspråk i Israel. Men tala till dem: Dagarna visar sig och orden i alla syner.

24. Där ska inte längre finnas någon fåfäng syn, inget smickrande siande i Israels hus.

25. För jag är Herren (Jahve). Jag ska tala de ord jag talar och de ska verkställas. De ska inte längre dröja. För i era dagar, ni upproriska hus, ska jag tala ord och jag ska verkställa dem förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).

26. Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:

27. Människobarn se dem av Israels hus som säger: Synen som han ser kommer [först] om många dagar och han profeterar om tider som är långt bort.

28. Säg därför till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Inget av mina ord ska dröja längre, utan mina ord som jag ska tala ska verkställas förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).