Hesekiel 14 SKB
1. Och några av Israels äldste kom och satt framför mig.
2. Och Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:
3. Människobarn, dessa män har satt upp sina avgudar i sitt hjärta och placerat sina synder som en stötesten framför sina ansikten. Ska jag över huvud taget behöva sökas (frågas, tillbes – hebr. darash) av dem?
4. Tala därför till dem och säg: Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Varje man av Israels hus som sätter upp sina avgudar över sitt hjärta och lägger sina synders stötesten framför sitt ansikte och kommer till profeten, jag Herren (Jahve) ska svara honom i proportion med hans mängd avgudar (enlig myckenheten av sina avgudar),
5. så att jag tar Israels hus i deras egna hjärtan eftersom de alla har vänt sig bort från mig till sina avgudar.
6. Tala därför till Israels hus, så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Kom tillbaka och omvänd er från era avgudar och vänd bort era ansikten från alla era styggelser.
7. För varje man från Israels hus eller främlingen som vistas i Israel som skiljer sig själv från mig och tar sig avgudar i sitt hjärta och placerar syndens stötesten framför sitt ansikte och kommer till profeten för att söka (följa, fråga, tillbe) mig från honom, jag ska själv svara honom,
8. och jag ska sätta mitt ansikte mot den mannen och ska göra honom till ett tecken och ett ordspråk och jag ska hugga av honom från mitten av mitt folk och ni ska veta att jag är Herren (Jahve).
9. Och profeten som är förledd och talar ett ord, jag Herren (Jahve) har förlett profeten som profeterar och jag ska sträcka ut min hand över honom och ska förgöra honom från mitten av Israels folk.
10. Och de ska bära sin synd, profetens synd ska vara som sökarens (följarens, frågarens, tillbedjarens) synd,
11. för att inte längre Israels hus ska gå bort från mig och inte längre orena sig själva med sina överträdelser, utan de kan bli mitt folk och jag kan bli deras Gud (Elohim) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).Budskap om kommande dom och Guds rättvisa
12. Herrens (Jahves) ord kom till mig. Han sa:
13. Människobarn när ett land syndar mot mig med smärtsamma överträdelser och jag sträcker ut min hand över dem och bryter deras brödförsörjning och sänder hungersnöd över det och hugger bort från det människor och djur,
14. även om dessa tre bräcklig män (hebr. enosh) fanns där [i landet] – Noa, Daniel och Job – så skulle de genom sin rättfärdighet bara kunna rädda sina egna liv (själar – hebr. nefesh) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve). [Jeremia har redan sagt ”även om Mose och Samuel stod framför mig”, se Jer 15:1. Noa och Job levde långt innan Hesekiel blev profet. De två var exempel på män som bara lyckades rädda de närmaste. När floden kom drabbades hela jorden, men Noah och hans familj räddades. Job bad för sina barn, men de drabbades av olycka, dock överlevde Job och hans hustru. Daniel kan den samtida bibliska Daniel som blev bortförd i fångenskap till Babylon eller legenden om en Daniel i den ugaritiska sagan om Aqhat (1300 f.Kr.). I så fall nämns tre icke-judar från historien. En Daniel omnämns även i Hes 28:3.]
15. Om jag låter onda djur passera genom landet och de plundrar det och det blir öde så att ingen kan passera på grund av de onda djuren,
16. även om dessa tre män var i det (landet), jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) skulle de inte kunna rädda söner och inte döttrar, de skulle bara bli räddade själva men landet ska vara öde.
17. Eller om jag för ett svärd över landet och säger: Låt ett svärd gå genom landet så att det hugger bort från det människa och djur,
18. även om dessa tre män var i det (landet), jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) skulle de inte kunna rädda söner och inte döttrar, de skulle bara bli räddade själva.
19. Eller om jag sänder pest i landet och häller ut mitt raseri över det i blod för att hugga bort människa och djur,
20. även om dessa tre bräckliga män – Noa, Daniel och Job [vers 14] – var i det (landet), jag lever förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve) skulle de inte kunna rädda söner och inte döttrar, de skulle bara rädda sina egna själar med sin rättfärdighet.
21. Så säger Herrarnas Herre (Adonaj Jahve): Hur mycket mer när jag sänder mina fyra domar: det onda svärdet [krig] och hungersnöden och de onda (vilda) djuren och pesten mot Jerusalem för att hugga bort människa och djur.
22. Och se en kvarleva ska bli kvar i det (landet), som ska föra fram både söner och döttrar, och se när de kommer till er och ni ser deras vägar och deras handlingar då ska ni bli tröstade för det onda som jag har fört upp mot Jerusalem, för allt som jag har låtit komma över henne (staden).
23. Och de ska trösta er när ni ser deras vägar och deras handlingar och ni ska veta (vara intimt förtrogna med) att jag inte har gjort detta utan anledning, allt som jag har gjort i henne (staden) förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonaj Jahve).