Logo
🔍

Första Moseboken 23 SKB

«

1. Sarah blev 127 år gammal, detta var åren som Sarah levde. [Sarahs ålder skrivs här på ett ovanligt sätt med ordet år (hebr. shanah) mellan varje del av sifforna. Ordagrant står det: ”hundra år och tjugo år och sju år”, det mer vanliga hebreiska sättet skulle ha varit att skriva ”hundra och tjugo och sju år”. En tolkning är att det indikerar olika perioder i Sarahs liv.]

2. Sarah dog i Kirjat Arba, det är Hebron i Kanaans land, och Abraham kom för att sörja Sarah och gråta över henne.

3. Abraham reste sig upp framför sin döda och talade till Chets söner [folkslaget hettiterna; ättlingar till Chet som var Kaanans son, se 1 Mos 10:15; 15:20; Jos 1:4] och sa:

4. ”Jag är en främling och en besökare bland er, ge mig en bit mark som begravningsplats hos er, så att jag kan begrava min döda i min närhet.”

5. Chets söner svarade Abraham och sa till honom:

6. ”Lyssna min herre, du är en mäktig furste ibland oss, välj bland våra gravar och begrav din döda, ingen av oss ska undanhålla dig sin grav, utan du ska kunna begrava din döda.”

7. Abraham reste sig och böjde sig ner [i respekt och vördnad] inför landets folk, Chets söner.

8. Han talade med dem och sa: ”Om det är er önskan att jag ska få begrava min döda i min närhet, så lyssna på mig och bönfall för min räkning inför Efron, Tsoars son,

9. att han ska ge mig Machpelas grotta som han äger och som ligger vid ändan av hans fält. Låt honom ge mig den till fullt pris, i er mitt (med er som vittnen), till en egendom som begravningsplats.”

10. Nu satt Efron mitt bland Chets söner, och hettiten Efron svarade Abraham så att alla Chets söner hörde vad han sa, alla som gått in i stadens port. [Den plats där alla viktiga affärsuppgörelser gjordes på denna tid]. Han sa:

11. ”Nej min herre, lyssna på mig, fältet ger jag dig och grottan som finns där. Jag ger det till dig inför sönerna av mitt folk (som vittnen) ger jag det till dig. Begrav din döda.”

12. Abraham böjde sig [bugade för att visa respekt och vördnad] inför folket i landet.

13. Han talade till Efron så att folket i landet hörde det och sa: ”Om du önskar, ber jag dig (vädjar) lyssna på mig, jag ska ge dig full betalning för fältet, ta emot det av mig och jag ska sedan begrava min döda där.”

14. Efron svarade Abraham och sa:

15. ”Min herre, lyssna på mig, en bit land värt 400 shekel silver, vad är det mellan oss? Begrav därför din döda.”

16. Abraham hörsammade Efron och Abraham vägde upp silvret till Efron, som han hade talat så att Chets söner hade hört det. 400 shekel silver i aktuell valuta som köpmännen använder.

17. Efrons fält, som finns i Machpela, som ligger framför Mamre, fältet och grottan som är där och alla träd som är på fältet, det som fanns inom dess gränser runtom fastställdes

18. som Abrahams egendom inför Chets söner, inför alla (vittnen) som hade gått in i stadens port.

19. Därefter begravde Abraham sin hustru Sarah i grottan på Machpelas fält framför Mamre, det är Hebron i Kanaans land.

20. Fältet och grottan fastställdes som Abrahams egendom, till en begravningsplats, av Chets söner. [Detta är det första, och enda, markområdet i Israel som juridiskt blir judarnas egendom genom Abraham. Det kan betraktas som en förstlingsfrukt och försäkran om att resten av Guds löfte om landet också kommer att uppfyllas. Så sker när folket intar landet under Josuas ledning 300 år senare. De fulla gränser som Bibeln nämner har dock aldrig varit i judarnas ägo, det är förmodligen de gränser Israel kommer att ha under tusenårsriket.]

»