Första Moseboken 49 B2000

1. Jakob kallade till sig sina söner och sade: »Samlas här, jag vill förkunna vad som händer er i kommande dagar.

2. Kom hit och lyssna, Jakobs söner, lyssna på Israel, er fader.

3. Ruben, du är min förstfödde, min mannakrafts första frukt, den främste i ära, den främste i styrka.

4. Du är som ett svallande vatten. Du skall inte mer vara den främste, ty du intog din faders säng, du vanhelgade min bädd.

5. Simon och Levi är bröder, deras svärd är våldets verktyg.

6. Jag skyr deras sällskap och vill inte vara i lag med dem. I sin vrede dräpte de män, i övermod stympade de oxar.

7. Förbannad deras otyglade vrede, deras skoningslösa raseri. Jag skall sprida dem i Jakob, skingra dem över Israel.

8. Juda, dig prisar dina bröder, du slår dina fiender på flykten. Din faders söner bugar sig för dig.

9. Ett ungt lejon är Juda. Du reser dig upp från ditt byte, min son. Han lägger sig ner och vilar som ett lejon, ett lejon som ingen vågar störa.

10. Spiran skall förbli hos Juda, härskarstaven i hans hand. En gång skall han motta tribut och folken tvingas till lydnad.

11. Han binder sin åsna vid vinstocken, sitt åsneföl vid rankan. Han tvättar sin dräkt i vin, sin klädnad i druvornas blod.

12. Hans ögon är mörkare än vin, hans tänder vitare än mjölk.

13. Sebulon bor vid havets kust, vid kusten där skepp lägger till, ända bort emot Sidon.

14. Isaskar är en stark åsna som lagt sig till vila i fållan.

15. Han fann det gott att komma till ro och såg att landet var ljuvligt. Då böjde han nacken under bördan och blev en ofri dagsverkare.

16. Dans folk är lika starkt som någon annan stam i Israel.

17. Dan är en orm vid vägen, en huggorm vid stigen som hugger hästen i hasen, så att ryttaren faller baklänges.

18. På din hjälp hoppas jag, Herre!

19. Gad överfalls av rövarband, själv faller han dem i ryggen.

20. Asher mättas av feta rätter, han bjuder på kunglig spis.

21. Naftali är en hind som rör sig i frihet och föder vackra kalvar.

22. Ett ungt fruktträd är Josef, ett ungt fruktträd vid källan, grenarna klättrar upp efter muren.

23. Skyttar ansätter honom, bågskyttar går till anfall,

24. men han håller stadigt sin båge, och smidigt rör sig hans hand. Jakobs Mäktige, Herden, Israels Sten,

25. din faders Gud, han skall hjälpa dig, Gud den Väldige, han skall välsigna dig med välsignelser från himlen därovan, välsignelser från djupet som vilar därnedan, med välsignelser från bröst och sköte,

26. välsignelser från ax och blomma, välsignelser från de uråldriga bergen, lycka från de eviga höjderna. Må detta strömma över Josefs huvud, över hjässan på fursten bland bröder.

27. Benjamin är en rovgirig varg, på morgonen förtär han sitt rov, mot kvällen fördelar han sitt byte.«

28. Detta är alla Israels tolv stammar, och detta är vad deras far talade till dem. Han välsignade dem och gav var och en av dem den välsignelse som tillkom honom.Jakobs död och begravning

29. Sedan befallde han dem: »När jag nu förenas med mina fäder skall ni begrava mig hos dem i grottan på hettiten Efrons fält,

30. grottan på fältet i Makpela utanför Mamre i Kanaan, det fält som Abraham köpte som gravplats av hettiten Efron.

31. Där begravdes Abraham och hans hustru Sara, där begravdes Isak och hans hustru Rebecka, och där begravde jag Lea.« —

32. Fältet med grottan förvärvades från hettiterna.

33. När Jakob hade sagt detta till sina söner drog han upp fötterna i sängen. Så dog han och förenades med sina fäder.