Habackuk 3 B2000
1. En bön av profeten Habackuk.
2. Herre, jag har hört om dina gärningar, jag har sett dina verk, Herre. Förnya dem i denna tid, ge dig till känna i denna tid, minns i dess oro din barmhärtighet.
3. Gud kommer från Teman, den Helige från berget Paran. Himlen är uppfylld av hans prakt, jorden är full av lovsång till honom.
4. Glansen är som solens ljus, som fått sina strålar av honom, hans makt är dold i den.
5. Framför honom går pesten, farsot följer i hans spår.
6. Han träder fram — och jorden skälver. En blick — och folken darrar. Urtidens berg rämnar, uråldriga höjder sjunker samman. Han går fram på urtidens vägar.
7. Jag ser ofärden drabba Kushans tält, och Midjans hyddor skakas.
8. Vredgas Herren på floderna? Rasar din vrede mot floderna eller din harm mot havet då du drar fram med dina hästar, med dina segrande vagnar?
9. Du gör din båge redo, du lägger pil efter pil på strängen. Marken klyvs av strömmar,
10. bergen bävar vid din åsyn. Regn forsar ur molnen, havsdjupet dånar. Solen glömmer att gå upp
11. och månen stannar i sin boning för skenet av dina vinande pilar, för glansen av ditt blixtrande spjut.
12. I raseri går du fram över jorden och tröskar folken i vrede.
13. Du drar ut till ditt folks räddning, drar ut för att rädda din smorde. Du knäcker taket på den gudlöses hus och blottar dess grund ända till klippan.
14. Med pilar genomborrar du hans härförares huvuden när de övermodigt stormar fram och vill skingra oss, som för att släpa undan och sluka den svage.
15. Du driver fram dina hästar över havet, och de väldiga vattnen brusar.
16. Jag hör det och darrar i mitt innersta, vid dånet skälver mina läppar, benen i min kropp löses upp, och jag går med vacklande steg. Jag väntar på att olyckans dag skall randas för det folk som angriper oss.
17. Fikonträdet knoppas inte, vinstocken bär ingen frukt. Olivskörden slår fel, fälten ger ingen gröda. Fåren är borta ur fållan, hägnen är tomma på kor.
18. Men jag vill jubla över Herren, glädja mig över Gud, min räddare.
19. Herren, min härskare, är min styrka. Han gör mig snabbfotad som gasellen, och jag kan löpa över bergen. För körledaren, till stränginstrument.