Jesaja 1 SFB98

1. Detta är de syner som Jesaja, Amos son, skådade angående Juda och Jerusalem, då Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda. Herrens klagan över det trolösa Juda

2. Hör, ni himlar, lyssna, du jord, ty Herren talar. Barn har jag fött upp och fostrat, men de har gjort uppror mot mig.

3. En oxe känner sin ägare, en åsna sin herres krubba, men Israel känner inget, mitt folk förstår ingenting.

4. Ve dig, du syndiga släkte, du skuldbelastade folk, ni ogärningsmäns avkomma, ni vanartiga barn, som har övergivit Herren, föraktat Israels Helige och vikit bort ifrån honom.

5. Var skall man mer slå er, då ni fortsätter i trolöshet? Hela huvudet är sjukt och hela hjärtat svagt.

6. Från fotbladet upp till huvudet finns inget helt, bara blåmärken, ärr och öppna sår, som inte är urkramade eller ombundna eller lindrade med olja.

7. Ert land är en ödemark, era städer är uppbrända i eld, era åkrar förtärs i er åsyn av främlingar. En ödemark är det som efter främlingars framfart.

8. Sions dotter har lämnats kvar som en hydda i en vingård, som ett vaktskjul på ett gurkfält, som en belägrad stad.

9. Om Herren Sebaot inte hade lämnat kvar en liten återstod åt oss, då hade vi blivit som Sodom, vi hade liknat Gomorra.

10. Hör Herrens ord, ni Sodomsfurstar, lyssna till vår Guds undervisning, du Gomorrafolk!

11. Vad skall jag med era många slaktoffer till? säger Herren. Jag är mätt på brännoffer av baggar och på gödkalvars fett, till blod av tjurar, lamm och bockar har jag inte behag.

12. När ni kommer för att träda fram inför mitt ansikte, vem begär då av er att mina förgårdar trampas ner?

13. Bär inte längre fram meningslösa matoffer. Röken av dem är avskyvärd för mig. Jag står inte ut med nymånader, sabbater och utlysta fester - ondska tillsammans med högtidsförsamlingar.

14. Min själ hatar era nymånader och högtider. De är en börda för mig, jag är trött på att bära den.

15. När ni räcker ut era händer, döljer jag mina ögon för er. Även om ni ber mycket, kommer jag inte att lyssna. Era händer är fulla av blod.

16. Tvätta er och gör er rena. Tag bort era onda gärningar från mina ögon. Sluta att göra det som är ont.

17. Lär er att göra det som är gott, sök det rätta. Tillrättavisa förtryckaren, försvara den faderlöses rätt, stöd änkan i hennes sak.

18. Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger Herren. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull.

19. Om ni är villiga att höra, skall ni få äta landets goda.

20. Men om ni vägrar och är motsträviga, skall ni förtäras av svärd, ty så har Herrens mun talat.

21. Hur har inte den trogna staden blivit en hora! Den var full av rätt. Då bodde rättfärdighet därinne, men nu mördare.

22. Ditt silver har blivit slagg, ditt ädla vin är utspätt med vatten.

23. Dina ledare är upprorsmän och tjuvars kumpaner. Alla älskar de mutor och jagar efter vinning. Den faderlöses rätt försvarar de inte, och änkans sak kommer inte inför dem.

24. Därför säger Herren, Herren Sebaot, den starke i Israel: Ve! Jag skall låta mina motståndare drabbas av min vrede och jag skall hämnas på mina fiender.

25. Jag skall vända min hand mot dig och rensa bort ditt slagg som med lut och skaffa bort all din oädla malm.

26. Jag skall åter ge dig sådana domare som du hade först och sådana rådgivare som du hade i början. Därefter skall du kallas "rättfärdighetens stad", "den trogna staden".

27. Genom rätt skall Sion friköpas, genom rättfärdighet de som vänder tillbaka.

28. Men fördärv skall drabba alla överträdare och syndare, de som överger Herren skall gå under.

29. Ja, ni skall komma på skam med de terebinter som var er lust, ni skall få skämmas över de lustgårdar som ni har utvalt.

30. Ty ni skall bli som en terebint med vissnade löv, som en lustgård utan vatten.

31. Och den starke skall bli som blånor, hans verk som en gnista. Båda skall brinna tillsammans och ingen skall kunna släcka.