Jesaja 10 SKB

1. Ve den som ristar in (hebr. chaqaq) orätt (ondska) [det som skadar och bryter ner, tomhet, avgudadyrkan] som förordningar (”inristade bud” – hebr. chuqim), och över skrivarna som sätter synden på pränt,

2. för att vända bort de behövande från [den rättvisa] domen och ta bort rätten från de fattiga bland mitt folk [2 Mos 23:6, 11; 5 Mos 15:4-11], för att änkor ska bli tillspillogivna [2 Mos 22:22] och för att de ska kunna göra de faderlösa (föräldralösa) till sitt byte [5 Mos 10:18].

3. Och vad ska ni göra på hemsökelsens dag [Jes 26:14; Job 35:15; Hos 9:7], när ödeläggelsen kommer från fjärran? Till vem ska ni fly för hjälp? Och var ska ni lämna kvar er ära (rikedom)?

4. De kan inget göra förutom att huka (böja) sig under de fångna och falla under de döda (slagna). För allt detta är hans vrede inte bortvänd utan han sträcker fortfarande ut sin hand. [Detta är femte och sista gången denna refräng återkommer, se Jes 5:25; 9:12, 17, 21.]

5. Ve Assyrien [Ashur – Syrien personifierad], min vredes stav, i vars hand min skummande vrede är som en stav.

6. Jag sänder honom mot en ogudaktig nation [Juda har vänt sig bort från Gud – är gudlös, se vers 10], och mot folket (som är föremål för) min vrede [bokstavligt min vredes folk] ger jag honom ett uppdrag [Ords 21:1] att tillspilloge och att ta byte och att trampa ner dem som dy (gyttja) på gatan.

7. Men detta är inte vad han menar (har för avsikter), inte heller tänker (”väver” – planerar) hans hjärta så, hans mål (hans hjärta står efter) att fördärva och hugga bort nationer, inte några få [utan många].

8. För han [deras kung] säger: ”Är inte alla mina furstar kungar?

9. Är inte Kalno [vid Tigrisfloden, se 1 Mos 10:10] som Karkemish [vid Eufrats, tillsammans representerar de norra Syrien]? Är inte Arpad som Chamat [representerar centrala Syrien]? Är inte Samarien som Damaskus [representerar södra Syrien]? [Dessa tre par av städer/regioner representerar hela Syrien. Den första staden/regionen i varje par är den södra följt av den norra i varje del. Karkemish besegrades senare av den egyptiska kungen Necho, men återtogs av Nebukadnessar, se även Jes 46:2. Chamat intogs av Assyrien 753 f.Kr. Damaskus nämns även i Jes 17:1-3.]

10. Som min hand har nått avgudarnas kungadömen, vars inristade bilder övertrumfar dem av Jerusalem och Samarien.

11. Skulle jag inte kunna göra – som jag har gjort mot Samarien och hennes avgudar – också mot Jerusalem och hennes avgudar?”

12. Därför ska det ske att när Herren (Adonaj) har fullbordat hela sitt verk (arbete) på berget Sion [tempelberget i Jerusalem] och över Jerusalem, ska jag straffa frukten av kungens arroganta hjärta i Assyrien och härligheten av hans högfärdiga utseende.

13. För han har sagt: ”Genom min hands styrka har jag gjort det, och med min vishet, för jag har förstånd. Jag har tagit bort folkets gränser och har rövat deras skatter, och har brutit ner invånarna som en mäktig.

14. Min hand har hittat folkets rikedomar som ett fågelbo, och som man samlar äggen som är övergivna, har jag samlat hela jorden, och där var ingen som rörde en vinge, eller som öppnade sin mun (näbb) eller kvittrade.”

15. Ska yxan förhäva sig (skryta) mot honom som svingar med den? Ska sågen förhärliga sig själv över den som sågar med den? Som om en stav skulle förflytta dem som lyfter upp den, eller som om en gren lyfter upp honom som inte är trä.

16. Därför ska Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahve Sebaot) sända magerhet bland hans feta, och under hans härlighet ska det tändas en låga som en brinnande eld.

17. Och Israels ljus ska vara som en eld och hans Helige som en flamma, och den ska brinna och sluka hans törne och hans tistel på en dag.

18. Och härligheten av hans skogar och hans bördiga fält ska han sluka, både själ och kropp, och det ska vara som när en sjukling tynar bort.

19. Och kvarlevan av träden i hans skog ska vara få, så att en yngling kan skriva (uppteckna) dem.

20. Och det ska ske på den dagen att Israels kvarleva och de som har flytt av Jakobs hus, aldrig mer ska lita på honom som slog dem [stormakten Syrien], utan de ska lita på Herren (Jahve), Israels Helige, i sanning.

21. En kvarleva ska återvända, Jakobs kvarleva [Jes 7:3], till Gud den Mäktige (El Gibbor).

22. För även om ditt folk Israel, är som havets sand [Jes 48:19; 1 Mos 15:5; 22:17; Hos 1:10], ska bara en kvarleva av dem återvända, en förintelse är bestämd, skyfall (översvämning) med rättfärdighet.

23. För en helt fastställd utrotning ska Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahve Sebaot) göra mitt på jorden.

24. Därför säger Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahve Sebaot): ”Mitt folk som bor i Sion [Jerusalem], var inte rädd för Assyrien, även om han slår dig med staven, och lyfter upp sin stav mot dig, på samma sätt som Egypten.

25. För en liten tid och vreden ska vara fullbordad och min vrede ska bli till deras fördärv.”

26. Och Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) ska uppvigla ett gissel mot honom, som när Midjan slaktades vid Orevs klippa [då Gideons lilla armé besegrade midjaniterna med Herrens hjälp, se Dom 7:25], och som hans stav var över havet, så ska han lyfta upp den på Egyptiskt maner (sätt, vis). [2 Mos 14:15-16]

27. Och det ska ske på den dagen att hans börda ska lämna hans skuldror, och hans ok ska lämna hans nacke, och oket ska förstöras på grund av hans fetma. [Israels nya styrka, på grund av Herrens välsignelse eller på grund av en Smord.] [Nu räknas 12 städer upp, längs en linje från norr till söder mot Jerusalem. Detta är inte ordningen som Sanherib följde när han kom mot Jerusalem 701 f.Kr.]

28. Han har kommit över Ajat, han har passerat genom Michmas, han har lagt upp sina redskap (medhavd utrustning).

29. De har gått över passet [vid Michmas, se 1 Sam 13:23], de har satt upp sitt bohag i Geva. Rama fruktar (darrar). Giva-Shaol har flytt. [1 Sam 11:4] [Här används två olika stavningar för samma plats Geva/Giva. Ordet betyder ”kulle” och är Sauls hemort, vilket betonas i benämningen ”Giva-Shaol”. Den vanligast formen är den feminina Giva, men här används först den maskulina formen Geva.]

30. Ropa med en gäll röst, Gallims dotter! Lyssna Lajish, du fattiga Anatot.

31. Madmena flyr hit och dit (irrar omkring, är villrådiga), Gevims invånare flyr till skydd.

32. Denna dag ska han stanna vid Nov [1 Sam 21-22], skaka sin hand mot berget Sion (tempelberget), Jerusalems kulle.

33. Se, Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahve Sebaot), ska klippa grenarna med terror, och de högresta ska bli nedböjda, och de upphöjda ska bli nedlagda.

34. Och han ska hugga ner det kraftigaste i skogen med järn, och Libanon ska falla för en mäktig.