Jesaja 13 SFB98

1. Profetia om Babel, som Jesaja, Amos son, skådade:

2. Res upp ett baner på ett kalt berg, ropa högt till dem, vinka med handen att de må dra in genom de mäktigas portar.

3. Jag har befallt mina heliga, jag har också kallat mina krigare till mitt vredesverk, min stolta, jublande skara.

4. Hör, det dånar på bergen som av ett stort folk! Hör, det sorlar av riken, av samlade hednafolk! Herren Sebaot mönstrar sin krigshär.

5. Från fjärran land kommer de, från himlens ände, Herren och hans vredes redskap, för att fördärva hela landet.

6. Jämra er, ty Herrens dag är nära. Som våld från den Allsmäktige kommer den.

7. Därför sjunker alla händer, och alla människohjärtan blir uppgivna.

8. De blir slagna av skräck, plågor och kval griper dem, de våndas som en barnaföderska. Häpen stirrar den ene på den andre, deras ansikten blossar som eldslågor.

9. Se, Herrens dag kommer, fruktansvärd, med förbittring och brinnande vrede, för att ödelägga landet och utrota syndarna som bor där.

10. Ty himlens stjärnor och stjärnbilder sänder inte mer sitt ljus. Solen går upp mörk, och månens ljus lyser inte.

11. Jag skall straffa världen för dess ondska, de ogudaktiga för deras missgärning. Jag skall göra slut på de stoltas övermod och slå ner tyrannernas högmod.

12. Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.

13. Därför skall jag få himlen att darra, och jorden att gunga och skaka i sina grundvalar - genom Herren Sebaots förbittring, på hans brinnande vredes dag.

14. Liksom en bortjagad gasell och en fårhjord som ingen samlar skall de vända hem, var och en till sitt folk, och fly, var och en till sitt land.

15. Var och en som påträffas skall bli genomborrad, var och en som grips skall falla för svärd.

16. Deras späda barn skall krossas inför deras ögon, deras hus skall plundras och deras kvinnor våldtas.

17. Se, jag skall egga mederna mot dem, de som inte bryr sig om silver och inte frågar efter guld.

18. Deras bågar fäller unga män, de har inget förbarmande med fostret i moderlivet, de har inget medlidande med barn.

19. Med Babel, rikenas krona, kaldeernas vackra stolthet, skall det gå som när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.

20. Aldrig mer skall det bli bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott. Ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde slå läger med sin hjord.

21. Där skall öknens djur lägga sig ner, dess hus skall fyllas av ugglor. Där skall strutsar bo, där skall getabockar hoppa omkring.

22. Schakaler skall tjuta i dess palats och ökenhundar i de praktfulla slotten. Dess tid kommer snart, dess dagar skall inte fördröjas.