Jesaja 15 SV1917

1. Profetia om Moab. Utsaga om Moab.  Ja, med Ar-Moab är det ute den natt då det förstöres.  Ja, med Kir-Moab är det ute den natt då det förstöres.

2.  Habbait och Dibon stiga upp      på offerhöjderna för att gråta;  uppe i Nebo och Medeba      jämrar sig Moab;  alla huvuden där äro skalliga,      alla skägg avskurna.

3.  På dess gator bär man sorgdräkt,      så ock på dess tak;  på dess torg jämra sig alla      och flyta i tårar.

4.  Hesbon och Eleale höja klagorop,      så att det höres ända till Jahas.  Därför skria ock Moabs krigare;      hans själ våndas i honom.

5.  Mitt hjärta klagar över Moab,      ty hans flyktingar fly ända till Soar,      till Eglat-Selisia;  uppför Halluhits höjd      stiger man under gråt,  och på vägen till Horonaim      höjas klagorop över förstörelsen.

6.  Nimrims vatten      bliva torr ökenmark,  gräset förtorkas, brodden vissnar,      intet grönt lämnas kvar.

7.  Återstoden av sitt förvärv,      sitt sparda gods,  bär man därför nu bort      över Pilträdsbäcken.

8.  Ja, klagoropen ljuda      runtom i Moabs land;  till Eglaim når dess jämmer      och till Beer-Elim dess jämmer.

9.  Dimons vatten      äro fulla av blod.  Ja, ännu något mer      skall jag låta komma över Dimon;  ett lejon över Moabs räddade,      över det som bliver kvar av landet.