Jesaja 16 SFB15

1. Sänd lamm till landets herre från Sela genom öknen till dottern Sions berg.

2. Som flyende fåglar utkastade ur fågelboet kommer Moabs döttrar till Arnons vadställen.

3. "Ge oss råd, döm oss rättvist. Låt din skugga vara som natten nu mitt på dagen. Göm de fördrivna, röj inte flyktingarna!

4. Låt Moabs fördrivna bo hos dig, var ett gömställe för dem undan fördärvaren. När utpressaren inte finns mer, skövlingen är slut och förtryckaren försvunnen ur landet,

5. då ska en tron befästas genom nåd. I trohet ska en furste sitta på den i Davids hydda, en som söker det rätta och främjar rättfärdighet."

6. Vi har hört om Moabs stolthet, hur stolt han är, om hans högfärd, högmod och våldsamma vrede, och hans tomma skryt.

7. Därför ska Moab jämra sig över Moab. Alla ska jämra sig. Över Kir-Haresets russinkakor ska ni sucka i djup bedrövelse,

8. för Heshbons fält tynar bort, liksom Sibmas vinstockar. Deras ädla druvor slogs till marken av folkens herrar. Deras rankor nådde ända till Jaeser och bredde ut sig i öknen, deras grenar sträckte sig ut över havet.

9. Därför gråter jag över Sibmas vinstockar, så som Jaeser gråter. Med mina tårar tänker jag dränka dig, Heshbon, och dig, Eleale. Glädjeropen över din mogna frukt och din kornskörd har upphört.

10. Glädje och fröjd har försvunnit från de bördiga fälten och i vingårdarna hörs ingen sång, inget jubel. Ingen trampar vin i pressarna, på glädjeropen har jag gjort slut.

11. Därför klagar mitt inre som en harpa över Moab, mitt innersta över Kir-Heres.

12. För hur Moab än träder upp på offerhöjden och arbetar sig trött där, hur han än går till sin helgedom och ber, så uträttar han ingenting med det.

13. Detta är det ord som Herren på den tiden talade om Moab.

14. Men nu har Herren åter talat och sagt: Inom tre år, så som daglönaren räknar åren, ska Moab i sin härlighet förnedras med alla sina stora skaror. Och det lilla som blir kvar ska vara obetydligt och maktlöst.