Jesaja 16 SKB

1. Skicka lamm till landets härskare från Sela (den branta klippan) från öknen till Sions döttrars berg.

2. För det ska ske att som flaxande fåglar, som ett förskingrat bo (fågelnäste), så ska Moabs döttrar bli vid Arnons vadställen.

3. Ge råd, verkställ dom, gör din skugga som natten [som ett skydd] – mitt på ljusa dagen [som skydd mot den gassande solen], göm undan de utstötta, förråd inte flyktingen.

4. Låt mina utstötta bo hos dig, som hos Moab var du ett skydd för honom från fördärvarens ansikte. För utpressningen ska ta slut, fördärvet upphöra, de som trampade ner är förtärda, ut ur landet.

5. Genom nåd (omsorgsfull kärlek, trofasthet – hebr. chesed) är en tron upprättad, och en (person) ska sitta på den i sanning (stabilt; tryggt – hebr. emet), i Davids tält, en som dömer och söker rätt och är redo till rättfärdighet. [Nåd och sanning (hebr. chesed ve emet) hör oskiljaktigt ihop. De presenteras alltid i samma inbördes ordning och återfinns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig.]

6. Vi har hört om Moabs stolthet, han är mycket stolt, även om hans högfärd och hans högmod och hans arrogans, hans grundlösa skryt.

7. Därför ska Moab jämra sig för Moab, alla ska jämra sig, för Qir-Cheres [förknippas ofta med Moabs antika huvudstad; betyder ”mur av lerskärvor”] russinkakor ska ni sörja, hårt drabbade.

8. Cheshbons fält förtvinar och Shivmas vin också, vars utvalda plantor övervanns (trampades till marken, fördärvades) av folkens herrar, de nådde ända till Jazer, de slingrade sig till vildmarken, hennes grenar spreds utomlands, de passerade över havet.

9. Därför ska jag gråta med dem som gråter i Jazer över Shivmas vin. Jag ska vattna dig med mina tårar Cheshbon och Elaleh, för över din sommarfrukt och över din skörd har stridens larm fallit.

10. Glädje och fröjd har tagits bort från dina fruktbärande fält, och i din vingård finns ingen sång, inte heller ska där vara några rop, inga trampare som trampar vinet i presskaren. Jag har tystat vinskördens rop.

11. Därför jämrar sig mitt inre (tarmarna, magen) som en kinnor-harpa för Moab, och mitt inre [hjärtats strängar vibrerar] för Qir-Cheres [i Moab].

12. Och det ska ske när man ser hur Moab har tröttat ut sig själv på de höga platserna, att han ska komma till sin helgedom och be, men han ska inte segra.

13. Detta är orden som Herren (Jahve) talade angående Moab i gångna tider.

14. Men nu har Herren (Jahve) talat och säger: ”Inom tre år, som åren räknas av en daglönare, ska Moabs härlighet bli föraktad för hans stora folkmassor, och kvarlevan ska vara mycket liten och utan styrka.”