Jesaja 22 SFB98

1. Profetia om Synernas dal. Vad fattas dig, eftersom allt ditt folk stiger upp på taken?

2. Du larmfyllda, du bullrande stad, du glada stad! Dina slagna har inte blivit slagna med svärd, inte heller dödats i strid.

3. Alla dina furstar har flytt tillsammans, utan bågskott blev de fångar. Alla som påträffades hos dig blev fångar, hur långt bort de än flydde.

4. Därför säger jag: Vänd blicken bort ifrån mig, bittert måste jag gråta. Bemöda er inte att trösta mig över att dottern mitt folk har blivit förstörd.

5. Ja, en dag av förvirring, nertrampning och bestörtning kommer från Herren, Herren Sebaot, i Synernas dal, med nerbrutna murar och rop upp mot berget.

6. Elam bär kogret, vagnkämpar och ryttare följer honom. Kir har blottat skölden.

7. Dina skönaste dalar fylls med vagnar, och ryttare har ställt upp sig vid porten.

8. Juda blottställs och ligger utan skydd. Då ser du dig om efter vapnen i Skogshuset.

9. Ni ser att Davids stad har många rämnor, och ni samlar upp vattnet i Nedre dammen.

10. Ni räknar husen i Jerusalem, och ni river ner hus för att förstärka muren.

11. Mellan de båda murarna gör ni en behållare för vattnet från Gamla dammen. Men ni ser inte upp till honom som har gjort detta, till honom som för länge sedan har bestämt det.

12. Herren, Herren Sebaot kallar er på den dagen till gråt och sorg, till att raka era huvuden och klä er i säcktyg.

13. Men i stället ägnar ni er åt munterhet och glädje. Ni dödar oxar och slaktar får, ni äter kött och dricker vin och säger: "Låt oss äta och dricka, för i morgon dör vi."

14. Men Herren Sebaot uppenbarade detta i mina öron: Sannerligen, denna er missgärning skall inte bli försonad, så länge ni lever, säger Herren, Herren Sebaot. Shebna och Eljakim

15. Så säger Herren, Herren Sebaot: Gå och säg till förvaltaren, överhovmästaren Shebna:

16. Vad gör du här? Vem tänker du lägga här, eftersom du här hugger ut en grav åt dig? Du hugger ut din grav högt uppe, du urholkar klippan till en boning åt dig.

17. Se, Herren skall kasta dig långt bort, du starke man. Han skall gripa tag i dig med kraft.

18. Han skall rulla ihop dig till ett nystan och kasta dig som en boll bort till ett vidsträckt land. Där skall du dö, och dit skall dina härliga vagnar komma, du skamfläck för din herres hus.

19. Och jag skall stöta bort dig från din plats, och från din tjänst skall du bli avsatt.

20. På den dagen skall jag kalla på min tjänare Eljakim, Hilkias son.

21. Honom skall jag klä i din dräkt, spänna på ditt bälte och lägga din myndighet i hans hand, så att han blir en far för Jerusalems invånare och för Juda hus.

22. Jag skall ge honom nyckeln till Davids hus att bära. När han öppnar skall ingen kunna stänga, och när han stänger skall ingen kunna öppna.

23. Jag skall slå in honom som en stadig spik i en fast vägg, och han skall bli som en härlig tron för sin fars hus.

24. Och på honom skall de hänga all härlighet i hans fars hus, ättlingarna och avkomlingarna - alla mindre kärl, skålar och alla slags krukor.

25. På den dagen, säger Herren Sebaot, skall spiken, som var inslagen i den fasta väggen tas bort, huggas av och falla ner. Bördan som hängde på den skall förstöras. Så har Herren talat.