Jesaja 24 SKB

1. Se (hebr. hinneh – syftar på en framtida händelse), Herren (Jahve) tömmer (hebr. baqaq) jorden och ödelägger (hebr. balaq) den och vänder landytan upp och ner och förskingrar [sprider, se 1 Mos 11:9] dess invånare. [Jes 13:9]

2. Och det ska ske, som med folket så även med prästen, som med tjänaren så även med hans herre, som med tjänstekvinnan så även med hennes föreståndarinna (härskarinna), som med köparen så även med säljaren, som med långivaren så även med låntagaren, som med borgenären så även med gäldenären. [Alla drabbas, se även Hes 7:12, 13; Hos 4:9; Upp 6:15.]

3. Tom ska jorden tömmas (jorden ska bli helt tom), och plundrande ska den bli plundrad (den ska bli fullständigt föraktad), för Herren (Jahve) har talat detta ord. [Orden tom (hebr. baqaq) och plundrad (hebr. bazaz) dubbleras i hebreiskan för att förstärka.]

4. Jorden sörjer och vissnar, världen tynar bort och vissnar, de upphöjda människorna på jorden tynar bort. [Alternativ översättning: de höga platserna tynar bort, jordens folk.]

5. Jorden är orenad av sina invånare, eftersom de har överträtt undervisningen, kränkt förordningarna (saker inristat), brutit det eviga förbundet.

6. Därför har en förbannelse slukat jorden, och de som bor där har funnits skyldiga, därför har jordens invånare tynat bort och få män är lämnade kvar.

7. Vinet sörjer (slår fel), vinstocken tynar bort (torkar), alla glada hjärtan suckar.

8. Munterheten från tamburinerna vilar (får en sabbatsro – hebr. shavat), larmet från de som är glada tystnar, kinnor-harpans (kitharans) glädje vilar (får en sabbatsro). [Jes 5:12; Upp 18:22]

9. De dricker inte vin med en sång, starka drycker är bittra för dem som dricker dem.

10. Nedbruten är tomhetens ort (samlingsplatsen har blivit öde), alla hus är stängda så att ingen kan komma in.

11. Det är ett rop på gatorna mitt i vinet, all glädje är förmörkad, landets fröjd är borta.

12. I staden är ödsligheten kvar, och portarna är slagna i ruiner.

13. För så ska det vara mitt på jorden bland folken, som när man slår av ett olivträd (vid skörd), som efterskörden när vinskörden är klar.

14. Mumlarna (de som mumlar) lyfter upp sina röster, de sjunger, för Herrens (Jahves) majestät ropar de från havet.

15. Ära därför Herren (Jahve) i ljusen (länderna i öster), på öarna i havet [i väster], Herrens (Jahves) namn, Israels Gud (Elohim).

16. Från jordens yttersta gräns hör vi sånger: ”Ära till den rättfärdige”. Men jag säger: ”Jag tynar bort, jag tynar bort, ve över mig. Förrädarna handlar (agerar) förrädiskt, ja förrädarna handlar (agerar) mycket förrädiskt.”

17. Terror, avgrundsdjup och fällor är över (drabbar) er ni jordens inbyggare.

18. Och det ska ske att den som flyr från ljudet av terror ska ramla ner i avgrundsdjupet, och den som kommer upp ur (från) mitten av avgrundsdjupet ska fångas i en fälla, för fönstren i höjden är öppna och jordens grundvalar skakar.

19. Jorden är sönderbruten, har helt brutits sönder, jorden är söndersmulad i bitar, jorden skakar och stapplar.

20. Jorden rullar fram och tillbaka som en drucken och svajar hit och dit som en hydda (koja) och dess överträdelser är tunga över den och den ska falla och inte resa sig igen.

21. Och det ska ske den dagen att Herren (Jahve) ska straffa de höga i höjden och jordens kungar på jorden.

22. Och de ska samlas tillsammans som fångar samlas i fängelsehålan och blir inlåsta i fängelset, och efter många dagar ska de bli straffade.

23. Sedan ska månen blygas och solen skämmas, för Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) ska regera på Sions berg och i Jerusalem och inför hans äldste ska härlighet råda.