Jesaja 29 SFB98

1. Ve dig, Ariel, Ariel, staden där David slog upp sitt läger! Lägg år till år, låt högtiderna fullborda sitt kretslopp,

2. så skall jag försätta Ariel i svårigheter. Där skall bli sorg och jämmer, och den skall vara för mig ett verkligt Ariel.

3. Jag skall slå läger runt omkring dig, omringa dig med belägringsvallar och resa upp bålverk mot dig.

4. Då skall du bli förnedrad och tala djupt nerifrån jorden, dämpade skall dina ord komma fram ur stoftet. Din röst skall höras ur jorden som en andes röst, ur stoftet skall du viska fram dina ord.

5. Men många av dina fiender skall bli som fint damm, våldsmännens skara som bortflygande agnar. Detta skall ske plötsligt, på ett ögonblick.

6. Från Herren Sebaot skall straffet komma med åska och jordbävning och väldigt dån, med storm och oväder och med flammor av förtärande eld.

7. Och alla de många folk som förde krig mot Ariel, alla som drog ut i strid mot det och dess befästning och vållade det svårigheter skall vara som en drömsyn om natten.

8. Som när den hungrige drömmer att han äter och vaknar och känner att magen är tom, som när den törstige drömmer att han dricker och vaknar och känner att han försmäktar av törst, så skall det gå med alla de folk som drog ut i strid mot Sions berg.

9. Häpna och förundras, stirra er blinda, ja, var blinda. De är druckna, men inte av vin, de raglar, men inte av starka drycker.

10. Ty Herren har utgjutit över er en ande med djup sömn och tillslutit era ögon. Han har höljt mörker över profeterna och över siarna, era ledare.

11. All uppenbarelse har för er blivit som orden i en förseglad bok. Räcker man en sådan bok åt någon som kan läsa och säger: "Läs detta," så svarar han: "Jag kan det inte, den är ju förseglad."

12. Och räcker man den åt någon som inte kan läsa och säger: "Läs detta", så svarar han: "Jag kan inte läsa."

13. Herren har sagt: Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina läppar men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, är fruktan för mig bara ett inlärt människobud.

14. Se, därför skall jag ännu en gång göra underbara ting med detta folk, ja, underbara och förunderliga. De visas vishet skall förgå, de förståndigas förstånd skall förmörkas.

15. Ve dem som går ner i djupen för att dölja sina rådslag för Herren, som bedriver sina verk i mörkret och säger: "Vem ser oss, och vem känner oss?"

16. Hur dåraktiga är ni inte! Skall leret anses lika med krukmakaren? Skall verket säga om sin mästare: "Han har inte gjort mig"? Eller skall det formade säga om honom som har format det: "Han förstår ingenting"?

17. Ännu en liten tid och Libanon skall förvandlas till ett bördigt fält, och det bördiga fältet skall räknas som vildmark.

18. Den dagen skall de döva höra bokens ord och de blindas ögon se ur dunkel och mörker.

19. De ödmjuka skall få allt större glädje i Herren, de fattigaste bland människor skall fröjda sig i Israels Helige.

20. Det är förbi med våldsmännen, det är slut med hånare. Alla som ville det onda skall utrotas,

21. de som genom sitt ord kom en människa att synda, som snärjde den som skulle skipa rätt i porten och åsidosatte rätten för den rättfärdige för ingenting.

22. Därför säger Herren så till Jakobs hus, han som befriade Abraham: Jakob skall inte mer behöva blygas, hans ansikte skall inte längre blekna,

23. ty när han, det vill säga hans barn, ser mina händers verk ibland sig, kommer de att hålla mitt namn heligt. De kommer att hålla Jakobs Helige helig och bäva för Israels Gud.

24. De som gått vilse i anden skall få förstånd, de missnöjda skall ta emot undervisning.