Jesaja 3 SKB

1. Se, Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahve Sebaot) tar bort stöd [militär stöttning; säkerhet och beskydd] och uppehälle [tillgång till livsnödvändiga behov] från Jerusalem och Juda, all införsel av bröd och all vattenförsörjning,

2. mäktiga män och stridsmän, domarna och profeterna och spåmännen och de äldste,

3. ledaren över femtio, och män av rang, rådgivarna och de listiga charmörerna och de yrkesskickliga trollkarlarna.

4. Och jag ger barn att bli deras prinsar och spädbarn ska råda över dem.

5. Och folket ska förtrycka varandra, varje man sin medmänniska, och varje man sin granne. Barnen ska vara oförskämda mot de gamla och de usla mot de ärbara. [I den hebreiska kulturen ses ungdom, och då ännu mer barn, som något negativt när det gäller ledarskap. Man har stor respekt för den livserfarenhet och visdom som hög ålder ger. Därför är äldre ledare mycket högre sedda än unga ledare. Att Gud nu säger att han ska sätta barn och spädbarn som ledare, är att på ett extremt sätt tala om att Jerusalem och Juda inte är värda några riktiga ledare.]

6. En man ska ta tag i sin bror i sin fars hus: ”Du har en mantel, bli vår ledare och låt detta ruckel vara under din hand.”

7. På den dagen ska han svära och säga: ”Jag vill inte vara ledare, för i mitt hus finns varken bröd eller en mantel. Ni ska inte göra mig till ledare för ett folk.”

8. För Jerusalem är i ruiner och Juda har fallit, eftersom deras tungor (deras tal) och deras gärningar är emot Herren (Jahve), de provocerar ögonen av hans härlighet (vanhelgar hans härlighets närvaro).

9. Deras ansiktsuttryck vittnar emot dem, och de förkunnar sin synd som Sodom, de döljer inget. Ve över deras själ, för de har dragit ondska över sig själva!

10. Säg till (berätta för) den rättfärdige, att det är väl (det kommer gå bra), för de ska äta frukten av sina gärningar.

11. Ve till den onde, det ska gå illa för honom, för arbetet i hans hand ska göras mot honom (det han gör mot andra ska drabba honom själv).

12. Angående mitt folk är ett spädbarn deras mästare och kvinnor råder över dem. Å mitt folk, de som leder dig för dig till en återvändsgränd och fördärvar vägen för dina steg.

13. Herren (Jahve) står upp för att genmäla och står upp för att döma folken.

14. Herren (Jahve) vill gå till doms med de äldste i sitt folk, och med dess furstar: ”Det är ni som har ätit upp vingårdarna, de fattigas rester finns i era hus.

15. Vad menar ni med att krossa mitt folk och göra de fattigas ansikten hålögda?” Förkunnar (säger, proklamerar) Herren Härskarornas Herre (Adonaj Jahve Sebaot).

16. Dessutom säger Herren (Jahve): ”Eftersom Sions dotter är arrogant (högdragen) och vandrar med uppsträckt nacke och lättsinniga ögon, går omkring och är tillgjord när hon går och låter det pingla (har små bjällror) om hennes fötter,

17. därför ska Herren (Adonaj) slå av kronan från dottern Sions huvud, och Herren (Jahve) ska blotta hennes hemliga delar (nakenhet).”

18. På den dagen ska Herren (Adonaj) ta bort deras anklars tapperhet och hårbanden och halsbanden,

19. örhängena och armbanden och de långa slöjorna,

20. tiarorna, och fotkedjorna och skärpen, och brynjorna, och amuletterna,

21. ringarna och smyckena i näsan,

22. förklädena, och mantlarna, och slängkapporna och gördlarna,

23. och de skira dräkterna, och det fina linnet, och turbanerna, och floren (korta slöjor).

24. Och det ska ske att istället för sötsaker (färsk mat) ska det vara förruttnelse, och istället för gördlar trasor, och istället för lockat hår skallighet, och istället för figursydda kläder hängande säcktyg, brännmärken istället för skönhet.

25. Dina män ska falla för svärdet och dina mäktiga i striden.

26. Och hennes portar ska klaga och sörja och helt utblottad ska hon sitta på marken.