Jesaja 31 SKB

1. Ve över dem som går ner till Egypten för [att hämta] hjälp och litar på sina hästar och förtröstar på vagnar, för att de är många [Ps 20:8], och på ryttare för att de är mycket mäktiga, men de ser inte till Israels helige [för befrielse], inte heller söker de Herren (Jahve).

2. Men även han är vis och för fram ondska och återkallar inte sina ord, utan ska resa sig mot de ondas hus (familjer) och mot hjälpen från dem som gör synd.

3. För egyptierna är människor och inte Gud, deras hästar är kött och inte ande, så när Herren (Jahve) sträcker ut sin hand, ska både den som hjälper snubbla och den som blir hjälpt falla, och de ska förgås tillsammans.

4. För så säger Herren (Jahve) till mig: ”Som lejonet ja det unga lejonet morrar mot (lågmält begrundar – hebr. hagah, se Jos 1:8; Ps 1:2) sitt byte även om många herdar kallas samman mot det, skräms det inte av deras rop eller ryggar undan av deras larm (skrammel med vapen), så ska Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) komma ner [som lejonet av Juda, se Upp 5:5] och strida på berget Sion och på dess kullar.

5. Som fåglar svävar [ovanför sitt bo och bevakar det], så beskyddar (bevakar) Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) [med alla sina himmelska härar] Jerusalem; han beskyddar (bevakar) och räddar, passerar över (hebr. pasa, se 2 Mos 12:13, 23, 27) och befriar.”

6. Vänd om (återvänd) till honom som ni avfallit djupt ifrån, ni Israels söner.

7. På den dagen (vid den tiden) ska varje man [se hur värdelösa dessa falska avgudar är och] kasta bort sina avgudar av silver, och sina avgudar av guld, som hans egen hand har gjort som en synd.

8. Sedan ska Assyrien [som ni fruktar så mycket nu] falla med svärd, inte för en mans [svärd], och svärdet, som inte är en människas, ska sluka (förgöra) honom. [Jes 37:37] Och han ska fly från svärdet [Guds svärd] och hans unga män ska sättas i slavarbete [beskattas hårt, se 5 Mos 20:11; Jos 9:21].

9. Hans klippa ska försvinna på grund av terror (skräck) och hans furstar ska förskräckas vid prövningen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), vars eld är i Sion [tempelberget i Jerusalem], och hans låga i Jerusalem.