Jesaja 34 SFB98

1. Träd fram, ni folk, och hör, lyssna, ni folkslag. Jorden och allt som är på den må höra, världen och allt som växer där.

2. Ty Herrens vrede är riktad mot alla hednafolk, hans förbittring mot alla deras härskaror. Han överlämnar dem till undergång, han utlämnar dem till slakt.

3. Deras slagna skall kastas bort, stank stiger upp från deras döda kroppar, bergen flyter av deras blod.

4. Himlens hela härskara förgås, himlarna rullas ihop som en bokrulle. Hela dess härskara faller förvissnad ner som vissnade löv från vinrankan, som vissnade blad från fikonträdet.

5. Ty mitt svärd har druckit sig rusigt i himlen. Se, det far ner över Edom, över folket för min förbannelse för att bli det till dom.

6. Herrens svärd dryper av blod, det är dränkt i fett, i lamms och bockars blod, i talg från baggars njurar. Ty Herren har ett offer i Bosra, en stor slakt i Edoms land.

7. Också vildoxar slaktas, liksom oxar och starka tjurar. Deras land dricker sig rusigt av blod, deras jord blir dränkt av fett.

8. Ty dagen för Herrens hämnd kommer, ett vedergällningens år då han utför Sions sak.

9. Då blir Edoms bäckar förvandlade till tjära och dess jord till svavel, dess land blir till brinnande tjära.

10. Varken natt eller dag skall den branden slockna, ständigt skall röken av den stiga upp. Från släkte till släkte skall landet ligga öde, aldrig i evighet skall någon vandra där.

11. Pelikaner och hägrar skall ta det i besittning, uvar och korpar bo där. Han skall spänna linor och lod över det till förödelse och ödeläggelse.

12. Av dess ädlingar skall ingen finnas kvar som kan utropa någon till kung. Alla dess furstar blir till intet.

13. Dess palats fylls av törne, nässlor och tistlar växer i dess borgar. Det blir en boning för ökenhundar, ett tillhåll för strutsar.

14. Öknens vilddjur möter de tjutande ökendjuren, raggiga bockar bräker till varandra. Tornugglan kan där slå sig till ro och finna en viloplats åt sig.

15. Där ordnar pilormen sitt bo och lägger sina ägg, kläcker ut ynglet och samlar det i sitt beskydd. Där kommer gamarna tillsammans, den ena efter den andra.

16. Efterforska i Herrens bok och läs! Inte ett enda av dessa djur skall utebli, det ena skall inte sakna det andra. Ty det är hans mun som befaller det och hans Ande som samlar dem.

17. Det är han som kastar lott för dem, hans hand tilldelar dem deras mark efter mätsnöre. För alltid skall de ha den till besittning, från släkte till släkte skall de bo där.