Support Us

1. Nu säger Herren (Jahve), han som har skapat dig, Jakob, han som har format dig, Israel: ”Frukta inte, för jag har återköpt dig [från fångenskapen]. Jag har kallat dig vid ditt namn, du är min.

2. När du korsar (går) genom (ordagrant: igenom i) vattnen är jag med dig, och strömmarna dränker dig inte [ska inte överskölja eller föra bort dig]. När du går genom eld bränner den dig inte (ska du inte bli svedd), och flamman antänder dig inte (ska inte förtära/bränna/skada dig). [Versen inleds med konjunktionen ki som översätts eftersom, för eller när. I denna vers fungerar ki som en bekräftelse på att du kan gå igenom svårigheter just därför att han är med. Det första exemplet med vatten och strömmar innebär att man korsar eller passerar genom ett vadställe eller en liknande övergång. Här kan läsaren associera till hur israeliterna korsade Vasshavet och Jordanfloden (2 Mos 14:21-22; Jos 3:4). Det sista exemplet uppfyllde Daniels tre vänner bokstavligen (Dan 3:25-27), men profetian har utan tvekan också en bredare betydelse om Guds beskydd i svåra omständigheter. Frågan är inte om vi möter dem utan när. Se även Ps 66:12; 138:7.]

3. För jag är Herren (Jahve), din Gud (Elohim), Israels Helige, din Frälsare. Jag gav Egypten [till Babylon] som lösen (betalning) för dig, Kush [nuvarande Etiopien/Sudan] och Seva [en provins i Etiopien, troligtvis inte samma Saba som i, se 1 Mos 10:7; 1 Krön 1:10] i utbyte för dig [för att du skulle bli fri].

4. Eftersom du är dyrbar i mina ögon, eftersom jag ärar dig och älskar dig, därför ger jag människor i utbyte för dig, och andra nationer i utbyte mot ditt liv.”

5. Frukta inte (var inte rädd) för jag är med dig, från öster ska jag föra din säd (dina avkomlingar) och från väster ska jag samla dem.

6. Jag ska säga till norr: ”Ge hit!” och till söder: ”Håll inte tillbaka, för hit mina söner från fjärran och mina döttrar från jordens yttersta gräns,

7. var och en som är uppkallad efter mitt namn och som jag har skapat till min ära, jag har format (gjort, designat) honom, ja, jag har gjort honom.” [Det hebreiska ordet för att ”gå upp” är alija, se t.ex. Ps 120-134. I det moderna hebreiska språket används ordet för någon som återvänder till Israel, man gör ”alija”. Mellan 1948 och 2021 har över 3 miljoner judar gjort alija. År 2021 fanns det 15 miljoner judar totalt i världen (varav omkring 15 000 i Sverige) och knappt hälften (6,9 miljoner) bodde i Israel. I Sverige har den ökade antisemitismen gjort att allt fler judar väljer att flytta till Israel.]Kan avgudarna förutse framtiden?

8. De blinda som har ögon ska föras fram, och de döva som har öron.

9. Alla länder samlas tillsammans och folken är församlade. Vem bland dem kan förklara detta och förkunna vad som ska komma? Låt dem föra fram sina vittnesmål, så att de kan bli bedömda, och låt dem höra (lyssna) så att de kan säga: ”Sant!”

10. ”Ni är mina vittnen”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), ”Min tjänare som jag har utvalt, för att lära känna mig, tro (lita, förtrösta) på mig, och förstå att jag är Gud (El, den mäktige, starke). Ingen gud har blivit till före mig, och ingen ska komma efter mig.

11. Jag, jag är Herren (Jahve), och förutom mig finns det ingen Frälsare (någon som kan rädda).

12. Jag har förutsagt [framtiden], räddat (befriat) er, och visat mig för er [att jag var er Gud, ni har hört och sett mig]. Då fanns det inte några främmande gudar hos er. Ni är mina vittnen, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve). Jag är Gud (El, den mäktige, starke).

13. Ja, redan innan ens dagen fanns [innan ljuset skapades, dvs. från tidernas begynnelse], och från denna dag och i all framtid är jag densamme. Ingen kan stå emot vad jag gör (rycka något från min hand). Jag ska agera (verka), och vem skulle kunna hindra det (göra det om intet)?”

14. Så säger Herren (Jahve), er Återlösare, Israels Helige: För er skull har jag sänt [en armé] mot Babel, och jag ska driva dem på flykten (slå ner deras låsta portar), kaldéerna (babylonierna) i skepp som var deras fröjd [stolthet]. [Här beskrivs hur Babylon kommer att besegras av Kyros, och hur man försöker fly med båtar längs med Eufrat till Persiska viken.]

15. Jag är Herren (Jahve), er Helige. Israels skapare, er Konung.

16. Så säger Herren (Jahve) som gör en väg genom havet, en stig genom mäktiga vatten,

17. som ledde ut vagnar och hästar, tillsammans med en mäktig armé dit [för att gå under]. De föll för att aldrig mer resa sig upp igen, de utplånades, släcktes ut som en brinnande veke. [2 Mos 14:21-28.]

18. Tänk inte på det som har varit [påminn er inte om dessa tidigare händelser] och bry er inte om det [fokusera inte på de ting] som var förr.

19. Se, jag gör [håller på att göra] något nytt [Upp 21:5]! Redan nu växer det fram [spirar som en planta] – märker ni det inte (skulle ni inte vara intimt förtrogna med det)? Ja, jag ska göra en väg i vildmarken [Jes 40:3-4; 35:5-8], strömmar (floder) i öknen.

20. Markens djur ska ära mig, schakaler och struts, för jag utgjuter (ger) vatten i vildmarken – strömmar (floder) i öknen för att ge mitt utvalda folk att dricka. [2 Mos 17:3-6]

21. Det folk som jag har skapat (format, designat) åt mig, de ska förkunna (deklarera, räkna upp) mitt lov [under lovprisning med instrument]. [I vers 16-17 beskrivs hur faraos armé gick under. Uttåget ur Egypten och den första påskens dramatiska händelser har sedan dess i generationer blivit ihågkomna. Uppmaningen är nu tvåfaldig: tänk inte på straffet (exilen) och åberopa inte tidigare segrar. Herren, som gjort en väg genom havet, är också den som nu ska göra en väg genom öknen och där rikligt släcka sitt eget folks törst. Liksom djuren i öknen ska ära Herren, kommer nu hans eget folk att kunna se hans nya gärningar och prisa honom.]

22. Likväl har du inte åkallat mig, du Jakob, inte heller har du ansträngt dig (gjort dig trött) för min räkning, du Israel.

23. Du har inte burit fram brännofferfår till mig, inte heller har du ärat mig med dina slaktoffer. Jag har inte belastat dig med matoffer och inte ansträngt dig med rökelse.

24. Du har inte köpt någon söt krydda åt mig, inte heller har du tillfredsställt mig med det feta av dina offer. Istället har du tyngt mig med dina synder och tröttat ut mig med dina överträdelser.

25. Jag, ja jag, är den som utplånar dina överträdelser för min egen skull, och dina synder kommer jag inte mer ihåg.

26. Lägg mig på minnet (påminn mig), låt oss resonera (diskutera) tillsammans, ta upp din sak, så att du kan bli rättfärdig.

27. Din första far syndade [kan syfta på Jakob, se 1 Mos 27:34-36; Jes 58:14] och dina medlare har begått överträdelser mot mig.

28. Därför har jag ohelgat furstarna i helgedomen och jag har utlämnat Jakob till ödeläggelse och Israel till smädelse.