Logo
🔍

Jesaja 44 SKB

«

1. Men lyssna nu [trots att du har syndat, se kap 43] du Jakob min tjänare, du Israel som jag har utvalt.

2. Så säger Herren (Jahve), han som skapade dig, han som formade dig redan i moderlivet och som hjälper dig: Frukta inte, du min tjänare Jakob, du Jesurun som jag har utvalt. [Jesurun är en kärleksfull poetisk titel för Israel, betyder antagligen ”den rättfärdige”.]

3. [Som en varsam trädgårdsmästare som sköter om sin trädgård:] Jag ska utgjuta vatten över törstande mark, och strömmar över torrt land. Jag ska utgjuta min Ande över dina barn, min välsignelse över dina avkomlingar.

4. De ska växa upp mitt ibland det gröna gräset, som popplar (pilträd) vid vattenbäckar.

5. Då ska en [av dessa återvändande judar] säga: ”Jag tillhör Herren”, en annan ska tilltalas [av andra] med Jakobs namn. en annan skriva med sin hand [som när man signerar ett kontrakt]: ”Herrens egen”, och tilltalas [av andra] med det ärofyllda (högt aktade) namnet Israel. [Det judiska folket ska inte längre vara hånat och föraktat.]

6. Så säger Herren (Jahve), Israels Konung, och hans Återlösare, Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): Jag är den förste och jag är den siste [jag är evig], förutom (vid sidan av) mig finns ingen Gud.

7. Vem är som jag? Låt honom [stå upp och] ta till orda, ja, låt honom lägga fram (redogöra för) allt som har hänt [i historien, hur alla profetiska ord slagit in] sedan jag insatte det gamla folket. [Kallade Abraham till att bli ett stort folk, se 1 Mos 12:1.] Låt dem [försök få avgudarna att] berätta vad som ska komma [vad som är nära förestående], och vad som kommer att ske [slutligen ska ske i kommande tidsåldrar].

8. Frukta inte och var inte förskräckta (var inte paralyserad av skräck). [Inför det som ska komma, närmast Babylons fall och judarnas frigörelse.] Har jag inte för länge sedan låtit er höra om detta och förkunnat det? Ni är ju mina vittnen. Finns det någon Gud (Eloha) [Elohim i singular – den ende Guden] förutom mig? Nej, det finns ingen annan klippa, jag vet ingen.

9. De som formar (hebr. jatsar) en skuren avbild är alla fåfänga, och deras ljuvliga ting ger ingen framgång (fördel) och deras egna vittnen ser ingenting och vet ingenting (saknar kunskap) för att de ska skämmas.

10. Vem har formgett en gud, eller en gjuten avbild som inte är till någon nytta?

11. Se, alla som följer dem ska skämmas, och hantverkarna, begåvade bland människor, låt dem alla samlas tillsammans, låt dem stå upp, de ska frukta och de ska skämmas tillsammans.

12. Smeden tar [använder, vässar] sitt verktyg (någon form av yxa – hebr. maatzad) och arbetar i kolet och bearbetar det [metallstycket] med hammaren och arbetar med sin starka arm, han blir hungrig och hans styrka sviker, han dricker inget vatten och blir svag.

13. Snickaren sträcker ut linan [mäter längden] och gör ett märke med pennan, han passar ihop det med ritningen och han märker ut det med verktygen, och gör det som en mansfigur enligt mannens skepnad, för att bo i huset [som en husgud – avgud].

14. Han hugger ner cedrar åt sig och tar en cypress och en ek och låter dem växa sig starka bland skogens träd. Han planterar en pinje och regnet ger den näring (bokstavligt: regnet gör den stor).

15. Sedan använder en människa det som bränsle och han tar av det och värmer sig, ja han antänder det och bakar bröd, han gör en gud och tillber den, han gör en skuren avbild och faller ner för den.

16. Han bränner hälften av det i eld, med den halvan äter han kött, han grillar det och är tillfreds, han värmer också sig själv och säger: ”Haha! (hebr. heach – ett uttryck för dåraktig ironi), jag är varm, jag ser eldslågorna”.

17. Av det som blir över gör han en gud, ja en utskuren avgud. Han faller ner inför den och lovsjunger och ber till den och säger: ”Befria mig, för du är min gud.”

18. De vet inte, inte heller förstår de, för deras ögon är insmorda (variga) så att de inte kan se och deras hjärtan så att de inte kan förstå.

19. Och ingen betänker i sitt hjärta, inte heller finns där kunskap (intim förståelse) eller förstånd till att säga: ”Jag har bränt upp hälften av det i eld och jag har även bakat bröd på dess kol, jag har grillat köttet och ätit det, ska jag då göra en styggelse av resten? Ska jag falla ner inför stocken av trä?”

20. Han strävar efter aska, ett bedraget hjärta har vänt honom till sidan, så att han inte kan befria sin själ (sitt liv) och inte heller säga: ”Är där inte en lögn i min högra hand (ordagrant: din högra)?”

21. Kom ihåg dessa ting du Jakob och Israel, för du är min tjänare. Jag har format (danat) dig, du är min egen tjänare Israel, du ska inte glömma bort mig.

22. Jag har utplånat, som ett tjockt moln, dina överträdelser, och som ett moln dina synder. Återvänd till mig, för jag har återlöst dig.

23. Sjung ni himlar, för Herren (Jahve) har gjort det, ropa ni jordens djup (jordens lägsta platser) brist ut i sång ni berg och skogar och varje träd som finns i dem, för Herren (Jahve) har återlöst Jakob och förhärligar sig själv i Israel.

24. Så säger Herren (Jahve) din Återlösare och han som formade dig redan i moderlivet: Jag är Herren (Jahve) som har skapat allting, som har expanderat (spänt ut) himlarna (universum) helt själv, som har hamrat (spänt) ut jorden alldeles själv. [Här används det hebreiska ordet nata expandera, spänna ut, om himlarna, universum och ordet raqia som betyder att expandera, göra större, hamra ut som en plåt om jorden. Här anas ett expanderade universum och fler dimensioner än rum och tid, se även 2 Sam 22:10.]

25. Det frustrerar (stör, irriterar) bedragarnas teckentyderi och gör siarna ilskna, det vänder bak och fram på de visa och gör deras kunskap till dårskap.

26. Det bekräftar hans tjänares ord och uppfyller hans budbärares råd, som säger till Jerusalem: ”Hon ska bli bebodd” och till Juda städer: ”De ska bli uppbyggda och jag ska resa upp dess ödelagda platser.”

27. Som säger till djupen: ”Torka upp och jag ska torka upp dina floder.”

28. Som säger om Kyros: ”Han är min herde och ska utföra alla mina önskningar” och säger till Jerusalem: ”Hon ska bli uppbyggd” och till templet: ”Min grund ska bli lagd.”

»