Jesaja 45 SKB

1. Så säger Herren (Jahve) till sin smorde, till Kyros, vars högra hand [hans makt] jag styrker för att underkuva länder inför honom, och lösa upp kungars bälten, för att öppna dörrar framför honom, så att portarna inte stängs:

2. ”Jag ska gå framför dig och göra krokiga platser raka, jag ska bryta koppardörrarna i bitar och hugga sönder järnbommarna,

3. och jag ska ge dig mörkrets skatter [gömda i rum utan fönster som fanns i bl.a. Babylon och Sardis], och undangömda rikedomar från hemliga platser, så att du ska veta (känna till, förstå, varit intimt förtrogen med) att jag är Herren (Jahve) som kallar dig vid ditt namn, Israels Gud (Elohim).

4. För Jakobs skull, min tjänare, och Israel, min utvalda, har jag kallat dig vid ditt namn, jag har namngett dig, fast du inte känner (är intimt förtrogen med) mig.

5. Jag är Herren (Jahve), det finns ingen annan. Vid sidan av mig finns ingen gud (elohim) [avgud]. Jag har omgjordat dig fast du inte har känt (varit intimt förtrogen med) mig,

6. för att man ska veta att från solens uppgång (i öster) och till väster [där den går ner] att det inte finns någon vid sidan om mig. Jag är Herren (Jahve) och där finns ingen annan.

7. Jag formar (som en krukmakare) ljuset och skapar mörkret, jag gör frid (fred; fullständig harmoni; helhet på alla områden – hebr. shalom) och skapar olycka [Ps 65:8; Amos 3:6], jag är Herren (Jahve) som gör alla dessa ting. [Vers 1-7 har talat om Kyros som en förebild på Guds smorde, utvalde kung, se Jes 44:28; 45:1. Vers 8 kan appliceras på Kyros, men även på den kommande Messias.]

8. Regna där ovan, du himmel låt rättfärdighet flöda (strömma ner) från skyarna (molnen). Låt jorden öppna sig, och ge frälsning som frukt (resultat), [Herrens telning, Messias, beskrivs som landets frukt, se Jes 4:2] och låta befrielse växa upp tillsammans. Jag Herren (Jahve) skapar detta. [Ps 85:12-13]

9. Ve över honom som går till rätta (befinner sig på en trång plats) med sin skapare, som en krukskärva bland jordens krukor. Ska leran säga till krukmakaren: ”Vad gör du?” eller ”Ditt arbete, det har inga händer”?

10. Ve, över honom som säger till sin far: ”Varför avlade du”? Eller till en kvinna: ”Varför födde du”? [Här anklagas kvinnan för att hon inte har gjort abort.]

11. Så säger Herren (Jahve) Israels Helige och hans Skapare: ”Fråga mig om ting som ska komma, angående mina söner, och angående mina händers arbete, befall mig.

12. Jag har gjort jorden och skapat människan på den. Jag, min egen hand, har expanderat (spänt ut) himlarna (universum) och alla dess härskaror har jag utsett (utvalt, bestämt att vara där).

13. Jag har rest upp honom i rättfärdighet och jag gör hans vägar höga, han ska bygga min stad och han ska frige mina fördrivna, inte mot betalning eller belöning,” säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot). [Detta skedde ungefär 200 år senare när judarna fick återvända från fångenskapen i Babylon och bygga upp Jerusalem och dess tempel under Esra och Nehemja.]

14. Så säger Herren (Jahve): ”Egyptens arbetare och Kushs [Etiopien och Sudans] handelsmän och Sebas [Saudarabiens] resliga män, ska alla komma över till dig och vara dina slavar, de ska gå efter dig, i bojor ska de komma över och de ska falla ner inför dig och de ska vädja till dig: ”Gud (El) bor sannerligen hos dig, och där finns ingen annan, där finns ingen annan Gud (Elohim).”

15. I sanning är du en Gud (El) som gömmer dig själv, Israels Gud (Elohim), Frälsaren.

16. De ska komma på skam, ja, bli förvirrade varenda en av dem, de ska tillsammans gå in i förvirringen, de som tillverkar avgudar.

17. Israel, som är frälst (räddad) av Herren (Jahve) med en evig frälsning, ni ska inte komma på skam eller bli förvirrade, inte i all evighet.

18. För så säger Herren (Jahve) som skapat himlarna (universum), han är Gud (Elohim) som har format jorden och gjort den, han grundade den, han skapade den inte förgäves, han formade den för att bli bebodd: ”Jag är Herren (Jahve) och det finns ingen annan.”

19. Jag har inte talat i hemlighet, på en plats i mörkrets land, jag sa inte till Jakobs säd: ”Sök mig förgäves”. Jag Herren (Jahve) talar rättfärdighet, jag förkunnar ting som är rätt.Herren är högre än alla avgudar

20. Samla ihop er själva och kom, kom nära tillsammans, ni som är förskingrade bland länderna. De som bär på sina trägudar har ingen kunskap, de ber till en gud som inte kan frälsa (rädda).

21. Förkunna och för dem nära, ja låt dem ta emot råd tillsammans. Vem har tillkännagett detta från forna tider [öster – hebr. kedem; väderstrecket där vi ser både bakåt och framåt] och har förkunnat det sedan länge? Är det inte jag Herren (Jahve)? Och det finns ingen annan gud jämte mig, en rättfärdig Gud (El) och en Frälsare. Det finns ingen annan jämte mig. [Upprepningen som sker här och i flera av de föregående verserna är hebreiskans sätt att betona något och understryka att så här är det verkligen. Det finns ingen annan gud jämte Herren Jahve.]

22. [Herren talar vidare, se vers 14:] ”Vänd er till mig (se på mig) och bli frälsta, ni jordens alla ändar, för jag är Gud (El) och det finns ingen annan.

23. Jag har svurit vid mig själv, det jag säger är sant, mitt ord står fast: För mig ska alla böja knä, alla tungor ska svära mig trohet.

24. De ska säga om mig: ’Bara i Herren (Jahve) finns rättfärdighet och styrka.’ ” Alla som vänt sin vrede mot honom, ska komma till honom i skam.

25. I Herren ska hela Israels säd bli rättfärdiggjord och förhärligas.