Jesaja 50 SKB

1. Så säger Herren: ”Var är din mors skilsmässobrev som jag har sänt iväg henne med? Eller till vem av mina fordringsägare har jag sålt dig? Se, för dina överträdelser blev du såld, och för dina synder skickades din mor iväg.

2. Varför, när jag kom, fanns där ingen människa? Varför, när jag kallade, var det ingen som svarade? Är min hand avkortad så att den inte kan ge återlösning (befrielse – hebr. pedot) [Jes 59:1]? Eller har jag ingen kraft att rädda (befria)? Se, med min tillrättavisning torkar jag ut havet [2 Mos 14:21], jag förvandlar floderna till öken [Jos 3:16], deras fiskar blir strandsatta eftersom där inte finns något vatten och de dör av törst.

3. Jag klär himlarna i mörka färger och jag gör säcktyg att övertäcka dem med.”

4. Herren Gud (Adonaj Jahve) har gett mig de lärdas tunga [att höra som en lärjunge – villigt, lydigt och glatt, se Joh 8:28], så att jag ska veta hur jag ska upprätthålla den utmattade med ord (vad jag ska säga för att uppmuntra den trötte). Han väcker [mig, mitt öra, min längtan] morgon efter morgon [Mark 1:35; Luk 4:42], han väcker mitt öra till att höra som den som får undervisning.

5. Herren Gud (Adonaj Jahve) har öppnat mitt öra [och jag gör det han säger], jag har inte varit upprorisk (rebellisk) eller vänt tillbaka [flytt från Guds vilja].

6. Jag gav min rygg till dem som pryglade den, mina kinder till dem som slet av mitt skägg, jag gömde inte mitt ansikte från förnedring och spott. [Detta är en profetia om Jesus, se Jes 53:5; Matt 26:67; 27:26; Mark 15:19; Luk 22:63. De pryglade hans rygg. Det står inte explicit att soldaterna ryckte av honom skägget, men vi vet från andra källor att det var vanligt i samband med den misshandel som Jesus utsattes för inför korsfästelsen. Maria känner först inte igen Jesus när hon möter den uppståndne, se Joh 20:14-16, det kan mycket väl bero på att hans ansikte vanställts av att skägget ryckts bort.]

7. Men Herren Gud (Adonaj Jahve) hjälper mig, därför kände jag inte förödmjukelsen. Därför har jag gjort mitt ansikte hårt (orörligt) som hårdaste sten, jag vet att jag inte ska komma på skam.

8. Den som förklarar mig rättfärdig är nära. Vem skulle då anklaga mig? Låt oss stå tillsammans [i domstolen]. Vem är min motpart? Låt honom komma nära mig.

9. Se, Herren Gud (Adonaj Jahve) hjälper mig, vem vågar utmana mig? De ska alla slitas ut som ett klädesplagg, mal ska förtära dem.

10. Vem bland er fruktar (vördar, respekterar) Herren och hör hans tjänares röst? Om han än vandrar i mörkret och inte ser någon ljusning, ska han förtrösta på Herrens namn och stödja sig på sin Gud.

11. Se, alla ni som tänder en eld för att omge er själva med eldstäder, vandra i ljuset av era eldar och bland eldstäderna som ni har antänt. Detta ska ni få av min hand – ni ska ligga ner i plågor. [Att tända sitt eget ljus istället för att vandra i Guds ljus leder till syndens straff.]