Jesaja 59 B2000
1. Herrens arm är inte för svag för att rädda, hans öra inte för dövt för att höra.
2. Det är era synder som skiljer er från er Gud, era brott får honom att vända sig bort och inte höra.
3. Era händer är fläckade av blod, era fingrar av synd, era läppar uttalar lögner, på era tungor finns svek.
4. Ingen anklagar någon rättvist, ingen fäller en ärlig dom. De förtröstar på tomhet, deras ord är falska, de går havande med ofärd och föder olycka.
5. De kläcker ormägg och väver spindelväv. Den som äter deras ägg dör, en giftorm kläcks om de krossas.
6. Deras väv duger inte till kläder, deras verk inte att skyla sig med. Deras gärningar bringar olycka, våldsdåd förövar de.
7. De skyndar till allt som är ont och är snara att utgjuta oskyldigt blod. Deras planer bringar olycka, våld och förödelse kantar deras väg.
8. Vägen till lycka känner de inte, där de går finns ingen rätt. De slår in på orätta vägar, den som vandrar där finner ingen lycka.Klagan och syndabekännelse
9. Därför är rätten långt ifrån oss, rättfärdigheten når oss inte. Vi hoppas på ljus men mörker råder, på solens glans men vandrar i dunkel.
10. Vi famlar längs väggen som blinda, famlar som om vi saknade ögon, mitt på dagen snavar vi som när det skymmer, mitt i livet är vi som de döda.
11. Alla brummar vi som björnar, klagar som duvor. Vi väntar på vår rätt, men förgäves, på räddningen, men den är långt ifrån oss.
12. Många är våra brott, det vet du, våra synder vittnar mot oss. Vi tänker på våra brott och vet att vi har felat.
13. Vi har avfallit och förnekat Herren, vänt oss bort från vår Gud. Våld och falskhet har vi förkunnat, viskat lögner vi själva tänkt ut.
14. Rätten trängs tillbaka, rättfärdigheten stannar på avstånd, ärligheten snubblar på torget, redbarheten kan inte komma fram.
15. Ärligheten har gått förlorad, den som skyr det onda blir plundrad.Herrens hjälp till de botfärdiga Herren såg med misshag att det inte fanns någon rätt.
16. Han såg att ingen trädde fram och häpnade över att ingen ingrep. Då gav hans styrka honom seger, hans rättfärdighet var hans stöd.
17. Han klädde sig i rättfärdighetens harnesk och satte segerns hjälm på sitt huvud, klädde sig i hämndens dräkt och svepte sig i harmens mantel.
18. Med vrede lönar han sina fiender för vad de har gjort, han vedergäller sina ovänner, vedergäller fjärran länder.
19. Från öst till väst skall man frukta Herrens namn och hans härlighet, när han kommer likt en våldsam flod som Herrens vind driver fram.
20. Han kommer till Sion som befriare, till dem i Jakob som upphör med sina brott, säger Herren.
21. Detta är mitt förbund med dem, säger Herren: Min ande som fyller dig och mina ord som jag har lagt i din mun skall alltid bli kvar hos dig och dina barn och dina barns barn, säger Herren, nu och för evigt.