Jesaja 8 SKB

1. Sedan sa Herren (Jahve) till mig: ”Ta dig en stor lertavla och skriv på den med människors skrift (så som människor bruka skriva): Påskynda förstörelsen – bytet hastar! [Hebr. maher shalal hash-baz.]

2. Och jag tog mig pålitliga vittnen att skriva, Uria, prästen och Sakarja (Zecharjaho), son till Jeverechjaho.”

3. Sedan gick jag till profetissan och hon blev gravid och födde en son. Då sa Herren (Jahve) till mig: ”Ge honom namnet Maher Shalal Hashbaz [betyder: ’Påskynda förstörelsen, bytet hastar’, se vers 1]. [Profetissan antas vara Jesjas hustru. Förutom denna icke namngivna kvinna är det bara fyra kvinnor som kallas profetissor i GT: Mirjam, Moses syster (2 Mos 15:20); Debora (Dom 4:4); Hulda (2 Kung 22:14; 2 Krön 34:22) och Noadja (Neh 6:14).]

4. För innan barnet ska ha kunskap att ropa ’min far’ eller ’min mor’ ska Damaskus rikedom och Samariens byte bäras bort före (framför) Assyriens kung.”

5. Sedan talade Herren (Jahve) vidare till mig och sa:

6. ”Eftersom detta folk har vägrat Shilos vatten [från Gichonkällan via Hiskias tunnel till Siloamdammen i Jerusalem, se Joh 9:7] som flyter mjukt (stillsamt), och gläder sig [istället] med Retsin [Syriens kung, se Jes 7:1] och Remaljahos son [Samariens kung Pekach, se Jes 7:1],

7. därför (ska ni) se hur Herren (Adonaj) kommer över dem med vatten – mäktigt och starkt – som från floden [Eufrat när svämmar över på våren], nämligen Assyriens kung och all hans härlighet [Jes 7:20], och han ska översvämma alla kanaler och gå över alla flodbankar. [Den assyriske kungens armé liknas vid vattenmassor. Genom hela Bibeln används hav och vatten som symboler på folk, människomassor, länder och språk, se Ps 124:4-5; Upp 17:15.]

8. Och han ska svepa genom Juda med översvämning, när han drar igenom ska han nå även (ända upp) till nacken, hans utsträckta vingar ska fylla bredden av ditt land Immanuel (Gud med oss).”

9. Gör uppror ni folk och ni ska slås i spillror, ge ert öra (lyssna) alla avlägsna länder, omgjorda er själva men ni ska slås i spillror, omgjorda er själva men ni ska slås i spillror.

10. Rådslå tillsammans och det ska bli till intet, tala ord och de ska sakna substans (ordagrant inte vara stående), för Gud är med oss (hebr. ki immanu-El).

11. För Herren (Jahve) talade detta till mig med en stark hand, och förmanade mig att jag inte ska vandra på detta folks vägar och sa:

12. Säg inte en konspiration om allt som detta folk kallar en konspiration, frukta inte heller för det som de fruktar, räkna det inte som förskräckande.

13. Härskarornas Herren (Jahve Sebaot) ska ni hålla helig, och låt honom vara den ni vördar och låt honom vara den ni fruktar.

14. Han ska vara er helighet, men en stötesten [som de snubblar på] och en klippa till anstöt för både Israels hus och en fälla och en snara för Jerusalems invånare.

15. Många av dem ska snubbla och falla och bryta (skada) sig och bli snärjda och bli tagna (fångade).

16. Kapsla in vittnesbördet, försegla undervisningen bland mina lärjungar.

17. Och jag ska vänta på Herren (Jahve), som gömmer sitt ansikte från Jakobs hus, och jag ska skåda efter honom.

18. Se, jag och barnen som Herren (Jahve) har gett mig, ska vara som ett tecken och väcka förundran i Israel, från Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) som bor på berget Sion [tempelberget i Jerusalem].En framtida upprättelse – Messias (8:19-11:9)

19. Och när de säger till dig: ”Rådfråga andarna [demonerna] och familjeandarna [släktdemonerna], som piper och som muttrar, ska inte ett folk söka sin Gud (Elohim)? Ska de rådfråga de döda för de levandes räkning,

20. till undervisning och till vittnesbörd?” Säkerligen ska de tala enligt detta ord, som inte har något ljus.

21. Och de [som sökt i det ockulta istället för Gud] ska gå genom det [landet] hårt pressade och hungriga. Och det ska ske att när de blir hungriga ska de förhärda själva och förbanna sin kung och sin Gud [Ps 5:2; 68:24; Upp 16:9, 11, 21]. Och vare sig de tittar uppåt [mot himlen]

22. eller tittar ner mot jorden, ska de se ångest och mörker, ångestens dysterhet och drivas ut i tjockt mörker [Jer 23:12; Ords 1:27].