Jesaja 9 SFB15

1. Men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. Förr i tiden lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar ska han ge ära åt trakten längs havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hednafolkens Galileen.

2. Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land ska ljuset stråla fram.

3. Du förökar det folk som du inte gett stor glädje. De ska glädjas inför dig som man gläds under skördetiden, som man jublar när man delar byte.

4. För du ska bryta deras bördors ok, deras skuldrors käpp och deras plågares stav, som på Midjans tid.

5. Ja, varje stövel buren i stridslarm och varje mantel vältrad i blod ska brännas upp och förtäras av eld.

6. För ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste.

7. Så ska herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans rike. Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. Herren Sebaots lidelse ska göra detta.Herrens vrede mot Israel

8. Herren sänder ett ord mot Jakob, och det slår ner i Israel.

9. Hela folket ska märka det, Efraim och Samarias invånare. I stolthet och hjärtats högmod säger de:

10. "Tegelstenar har fallit, men vi ska bygga upp med huggen sten. Mullbärsfikonträd har huggits ner, men vi ska ersätta dem med cedrar."

11. Herren reser upp Resins motståndare mot dem och eggar upp deras fiender,

12. arameerna från öster och filisteerna från väster, och de ska sluka Israel med glupska gap. Med allt detta upphör inte hans vrede, hans hand är ännu uträckt.

13. För folket vänder inte om till honom som slår dem, de söker inte Herren Sebaot.

14. Därför ska Herren hugga av både huvud och svans från Israel, både palmtopp och sävstrå, allt på samma dag.

15. De äldsta och högst uppsatta är huvudet, profeten som lär ut lögn är svansen.

16. För de som leder detta folk vilseleder det, och de som låter sig ledas går i fördärvet.

17. Därför kan Herren inte glädja sig över deras unga män eller förbarma sig över deras faderlösa och änkor, för alla är hycklare och gör det som är ont, varje mun talar dårskap. Med allt detta upphör inte hans vrede, hans hand är ännu uträckt.

18. Ja, gudlösheten brinner som en eld, den förtär tistel och törne. Den antänder snårskogen så att den går upp i höga virvlar av rök.

19. Landet brinner genom Herren Sebaots vrede, och folket är som ved för elden. Ingen skonar sin broder.

20. Man river åt sig till höger men förblir hungrig, man tar för sig till vänster men blir inte mätt. Var och en äter köttet på sin egen arm:

21. Manasse äter Efraim och Efraim Manasse, och tillsammans angriper de Juda. Med allt detta upphör inte hans vrede, hans hand är ännu uträckt.