Support Us

1. Så säger Herren (Jahve): Se, jag ska resa upp mot Babel och mot dem som bor i Lev-Qamaj, en fördärvande vind.

2. Och jag ska sända främlingar till Babel, som ska blåsa på henne och de ska göra hennes land tomt, för på ondskans dag ska jag vara emot henne runtom.

3. Låt bågskytten spänna sin båge mot henne och låt honom lyfta sig själv upp mot henne i sin pansarskjorta, och skona inte hennes unga män, fördärva alla hennes härar fullständigt.

4. Och de ska falla ner slagna i kaldéernas land, och slängas ut på hennes gator.

5. För Israel har inte blivit övergivet (blivit en änka), och Juda av hans Gud (Elohim) av Härskarornas Herre (Jahve Sebaot), för deras land är fullt av skuld mot de heliga i Israel.

6. Fly från Babels mitt och rädda varje man sin själ (sitt liv), bli inte avhuggen i hennes synd, för det är tid för Herrens (Jahves) hämnd, han ska vedergälla henne.

7. Babel har varit en guldskål i Herrens (Jahves) hand som har berusat hela jorden, folkslagen har druckit av hennes vin, därför är alla folk dåraktiga (galna).

8. Babel har plötsligt fallit och fördärvats, jämra er över henne, ta balsam på hennes smärta, om hon kan bli helad.

9. Vi skulle ha botat Babel, men hon är inte botad, överge henne och låt oss gå var och en till sitt eget land, för hennes dom når till himlarna och är upplyft till skyarna.

10. Herren (Jahve) har fört fram vår seger, kom och låt oss förkunna i Sion vad Herren vår Gud (Jahve Elohim) har gjort!

11. Gör pilarna glänsande, fyll kogren, Herren (Jahve) har väckt anden i medernas kungar, eftersom hans beslut är emot Babel för att fördärva det. För det är Herrens (Jahves) hämnd, hämnden för hans tempel.

12. Sätt upp ett standar mot Babels murar, gör väktarna starka (fasta, säkra, tappra), ställ väktarna (på plats), gör i ordning bakhåll, för Herren (Jahve) har bestämt det och gjort det som han har talat om Babels invånare.

13. Du som bor på många vatten, överflödar i rikedom, ditt slut har kommit, måttet för din girighet.

14. Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) har svurit vid sig själv: Jag ska verkligen fylla dig med människor, som med gräshoppslarver, och de ska häva upp ett rop (härskri) emot dig.

15. Han som har gjort jorden med sin styrka och makt, som har etablerat världen med sin vishet och har spänt ut (expanderat) himlarna (universum) med sin kunskap (förståelse, insikt). [Jer 10:12] [Här används det hebr. nata expandera, spänna ut, om himlarna, universum, se 2 Sam 22:10.]

16. Till rösten av hans utgivande, ljudet (bruset av mäktiga) vatten i himlarna, får han vattenångorna att stiga upp från jordens ändar. Han gör blixtar till regnets tid och för ut vindarna ur sina skattkammare (förvaringsrum).

17. Alla människor är bevisats brutala för sin kunskap (kännedom), alla guldsmeder måste skämmas för sina skurna avgudabilder, att hans gjutna avgudar är falska, det finns ingen ande i dem (de kan inte andas).

18. De är fåfänglighet, ett inbillat arbete, när deras besökelsetid kommer ska de förgås.

19. Jakobs del är inte som dessa, för han är Skaparen av allt, och hans arvedels stam, Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) är hans namn.

20. Du är min slägga och stridens vapen och med dig ska jag förskingra folkslagen, och med dig ska jag förgöra kungariken,

21. och med dig ska jag förskingra hästar och ryttare, och med dig ska jag förskingra vagnarna och ryttarna som kör dem,

22. och med dig ska jag förskingra män och kvinnor, och med dig ska jag förskingra de gamla männen och de unga, och med dig ska jag förskingra de unga männen och jungfrurna,

23. och med dig ska jag förskingra herden och hans flock, och med dig ska jag förskingra de äkta männen och hans oxars ok, och med dig ska jag förskingra styresmän och härskare.

24. Och jag ska ge tillbaka till Babel och till alla Kaldéens invånare, all deras ondska som de har gjort i Sion inför dina ögon förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).

25. Se, jag är emot dig fördärvande berg, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve), som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand över dig och rulla ner dig från klipporna och ska göra dig till ett bränt berg.

26. Och från dig ska man inte ta en sten till ett hörn (en hörnsten), inte en sten till grunden (en grundsten), utan du ska vara öde för alltid förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).

27. Res upp ett banér i landet, blås shofar bland folkslagen, förbered folkslagen mot henne, kalla samman mot henne kungarikena från Ararat, Minni och Ashkenaz. Utse en härförare (general, marskalk) mot henne, låt hästarna komma upp som de lurviga gräshoppslarverna.

28. Avskilj länderna mot henne, Medernas kungar och deras ämbetsmän, och alla deras styresmän och alla länder i hans välde.

29. Och landet skakar och är i vånda, för Herrens (Jahves) planer verkställs mot Babel för att göra Babels land öde, utan invånare.

30. Babels mäktiga män (hebr. ish gibbor) upphör att strida, de stannar i sina fästningar, deras mäktiga har misslyckats, de har blivit som kvinnor, hennes boning är eldhärjad, hennes bommar är sönderbrutna.

31. En löpare springer för att möta en annan löpare, en budbärare för att möta en annan budbärare, för att tala om för Babels kung att hans stad är intagen i varje kvarter.

32. Vadställena är belägrade, och palatsen är nedbrända i eld och stridsmännen är livrädda.

33. För så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) Israels Gud (Elohim): Babels dotter är som en tröskplats vid tiden när den trampas, lite till och tiden för skörd kommer till henne.

34. Nebukadnessar, Babels kung har slukat mig, han har krossat mig, han har satt ner mig som ett tomt kärl, han har slukat mig som en drake, han har fyllt sitt gap med mina läckerheter, han har tvättat mig ren (tagit allt ifrån mig, berövat mig på allt).

35. Våldet som utövats mot mig ska komma över Babel, säger Sions invånare, och mitt blod ska komma över Kaldéernas invånare, säger Jerusalem.

36. Därför säger Herren (Jahve) så: Se, jag ska föra din talan och ta hämnd för din räkning, och jag ska torka upp hennes hav och göra hennes källa torr.

37. Och Babel ska bli högar, en boplats för schakaler, en häpnad och ett fräsande, utan invånare.

38. De ska ryta tillsammans som unga lejon, de ska morra som lejonungar.

39. Med deras hetta ska jag göra i ordning deras fest och jag ska göra dem berusade, så att de får kramp och sover en evig sömn och inte vaknar förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).

40. Jag ska föra ner dem som lamm till slakten, som baggar med getabockar.

41. Hur har Sheshach tagits, och hela världens beröm tystnat? Hur har Babel blivit till häpnad bland folkslagen?

42. Havet har kommit upp över Babel, hon är täckt med dess översvallande vågor.

43. Hennes städer har blivit öde, ett torrt land och en öken, ett land där ingen man bor och ingen människas son går förbi.

44. Och jag ska straffa Bel i Babel, och jag ska föra ut ur hans mun det som han har slukat, och folkslagen ska inte längre fly till honom, Babels mur har fallit.

45. Mitt folk, gå ut från hennes mitt och rädda er själva, var man från Herrens (Jahves) brinnande vrede.

46. Och låt inte ditt hjärta bli modfällt, frukta inte för ryktet som ska höras i landet, för ett rykte ska komma ett år och efter det ett annat år ett (nytt) rykte, och våld i landet, härskare mot härskare.

47. Därför, se, dagar kommer och jag ska döma över Babels skurna avgudar och hela hennes land ska skämmas, och alla hennes slagna ska falla i hennes mitt.

48. Då ska himlarna och jorden och allt som är därpå sjunga av glädje över Babel, för tillspillogivarna ska komma till henne från norr förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).

49. Som Babel har fått Israels slagna att falla, så ska Babels slagna i hela landet falla.

50. Ni som har flytt svärdet, gå, stå inte still, kom ihåg Herren (Jahve) från långt borta och låt Jerusalem komma i ert sinne.

51. Vi skäms eftersom vi har hört förebråelser, förvirring har täckt våra ansikten, för främlingar har kommit in i Herrens (Jahves) helgedoms hus.

52. Därför, se, dagarna kommer förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve) när jag ska döma över hennes skurna avgudabilder, och genom hela hennes land ska de skadade stöna.

53. Fast Babel höjer sig upp till himlarna, och hon befäster sin styrkas höjder, ska likväl tillspillogivarna från mig komma till henne förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahve).

54. Lyssna, ett rop från Babel och stor ödeläggelse från Kaldéernas land.

55. För Herren (Jahve) tillspilloger Babel och fördärvar hennes stora röst, och deras vågor ryter som många vatten, ljudet av deras röst är tydlig.

56. För tillspillogivaren har kommit över henne, över Babel, och hennes mäktiga män är tagna, deras bågar är förskingrade, för Herren (Jahve) är en gengäldande Gud (El) han ska kompenserande kompensera.

57. Och jag ska berusa hennes furstar och hennes visa män, hennes styresmän och hennes härskare och hennes mäktiga män, och de ska sova en evig sömn och inte vakna förkunnar (säger, proklamerar) Konungen vars namn är Härskarornas Herre (Jahve Sebaot).

58. Så säger Härskarornas Herre (Jahve Sebaot): Babels breda murar ska bli fullständigt omstörtade, och hennes höga portar ska bli brända i eld, och folket ska anstränga sig fåfängt, och länderna oroar sig för elden (alla försöker släcka elden men den låter sig inte släckas).

59. Ordet som profeten Jeremia befallde Seraja, Nerijas son, Machsejas son, när han gick med Juda kung Tsidqijaho till Babel i hans fjärde regeringsår. Seraja var intendent.

60. Och Jeremia skrev i en bok allt det onda som ska komma över Babel, alla dessa ord som är skrivna om Babel.

61. Och Jeremia sa till Seraja: ”När du kommer till Babel, se till att du läser alla dessa ord

62. och säg: Herre (Jahve) du har talat om denna plats för att hugga av den, så att ingen ska bo därinne, ingen människa och inget djur, utan den ska vara öde för alltid.

63. Och det ska ske när du har gjort slut på läsandet av denna bok att du ska binda en sten vid den och kasta den mitt i Eufrat,

64. och du ska säga: Så ska Babel sjunka och ska inte resa sig igen för all den ondska som jag ska föra fram över henne, och de ska bli utmattade.” Så långt är orden av Jeremia (här slutar Jeremias ord). [Denna fras formar en inramning med inledningen, se Jer 1:1.]