Job 13 SFB15
1. Se, allt har mitt öga sett, mitt öra har hört och förstått det.
2. Vad ni vet, vet också jag, jag är inte underlägsen er.
3. Men jag vill tala till den Allsmäktige, jag vill försvara mig mot Gud.
4. Ni däremot spinner ihop lögn, ni är alla värdelösa läkare.
5. Om ni ändå ville tiga helt – det skulle vara er vishet!
6. Hör nu mitt försvar, lyssna till mina läppars inlägg.
7. Vill ni försvara Gud med orätt och tala falskhet för hans sak?
8. Visar ni er partiska för honom, är det Guds sak ni försvarar?
9. Kan det sluta väl när han rannsakar er? Eller kan ni bedra honom som man bedrar en människa?
10. Han ska sannerligen straffa er om ni visar dold partiskhet.
11. Ska inte hans majestät skrämma er, skräck för honom drabba er?
12. Era tänkespråk är ordspråk av aska, ert försvar är försvarsverk av lera.
13. Tig nu och låt mig tala, sedan får vad som helst hända mig.
14. Varför skulle jag ta mitt kött mellan tänderna och lägga mitt liv i min hand?
15. Se, han får döda mig, jag väntar inget annat. Då får jag försvara min väg inför hans ansikte.
16. Det skulle också bli min frälsning, för ingen gudlös kan komma inför honom.
17. Hör noga på mina ord, låt min förklaring nå era öron.
18. Se, jag lägger fram min sak, jag vet att jag har rätt.
19. Finns det någon som kan anklaga mig? I så fall ska jag tiga och dö.
20. Skona mig bara från två ting, sedan ska jag inte gömma mig för ditt ansikte:
21. Låt inte din hand drabba mig och låt inte skräck för dig skrämma mig.
22. Kalla på mig och jag ska svara, eller jag ska tala och du svara mig.
23. Hur många är mina missgärningar och synder? Visa mitt brott och min synd.
24. Varför döljer du ditt ansikte och ser mig som din fiende?
25. Vill du skrämma ett bortvirvlande löv, förföljer du ett torrt halmstrå?
26. Du skriver ner bittra ting mot mig och låter mig ärva min ungdoms synder.
27. Du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla mina vägar och märker ut stegen för mina fötter.
28. Människan tärs bort som ruttet trä, som ett malätet klädesplagg.