Job 16 SKB
1. Då svarade Job och sa:
2. Jag har hört allt det här förut, usla tröstare (tröstare som lägger på bördor istället för att lätta dem) är ni alla. [Nu senast har Elifaz pratat, men inte kommit med något nytt, se Job 15:18]
3. När ska vindens ord ta slut? [Elifaz inledde sitt tal med att jämföra Jobs ord med den heta östanvinden, se Job 15:2] Eller vad gör dig sjuk (provocerar, tränger dig – hebr. marats) så att du svarar?
4. Även jag skulle kunna tala (hebr. davar) [mångordigt och elegant] som ni, om rollerna var ombytta (ordagrant: om era själar var i min själs ställe), då skulle jag stapla (förena, binda ihop) prat (ord – hebr. milah) mot (över) er och jag skulle skaka mitt huvud mot (över) er [i hån, se Ps 22:8; Jes 37:22; Matt 27:39].
5. Jag skulle styrka er med min mun [med ord, men utan hjärta] och mina läppar skulle undanhålla er tröst (hebr. nid). [Ordet finns bara här; det delar rot med ord som betyder jämmer och orenhet och det kan vara ett ironiskt ordval.]
6. Om jag talar (hebr. davar), undanhålls (lindras) inte min smärta (sorg – hebr. keev), och om jag upphör [att tala] – vad [vilken del av smärtan] går från mig? [Vare sig Job talade eller var tyst så fanns smärtan där.]
7. Men nu har jag blivit trött (utmattad) du har ödelagt hela min församling (hebr. eda) [alla runt mig – hela min familj].
8. Och du griper mig med tvång (tar i kraft; rynkar min hud – hebr. qamat) [ovanligt ord, se Job 22:16] och [mitt lidande] har blivit till ett vittne, min nakenhet (släthet; lögn – hebr. kachash) reser sig upp inom mig och svarar mig rakt i ansiktet.
9. [Job talar nu om Gud i tredje person i starka ordalag som ett vilddjur:] Hans näsa river (sliter i stycken) och jag hatar gnisslet över mig i hans tänder, min fiende vässar sina ögon till (mot) mig. [Vässar (hebr. latash) används i Ps 7:13 om att slipa svärd; här är betydelsen att se intensivt som ett rovdjur satt sin blick på ett byte. Versen beskriver hur Job upplever sig jagad av Gud.]
10. I skam öppnas deras mun på vid gavel över mig [de hånar], min käke blir slagen (med ett dödligt slag), de mobiliserar [blir fulltaliga] tillsammans mot mig. [I Jer 4:5 används hebr. male i militärt.]
11. Gud (El) har stängt mig med gudlösa (de som inte gör det rätta – hebr. avil) och över min hand kastas (hebr. rata) ondska [plural].
12. Jag hade det gott (tryggt, välstånd och hälsa – hebr. shalev) men jag blev omintetgjord och greps i min nacke och slogs i bitar. Han gjorde mig till en måltavla,
13. hans skyttar (män med pilar; hebr. rav) omringar (är över) mig, [Guds pilar] genomborrar mina njurar och skonar mig inte, min galla (merera) utgjuts (hälls) till marken.
14. Han bryter ner mig med rämna på rämna över mitt ansikte, han springer över mig som en mäktig (hebr. gibbor) [en våldsam stridsman].
15. Jag har sytt säcktyg över min hud, och jag sänker (hebr. alal) mitt horn i stoftet. [Horn är en symbol för styrka.]
16. Mitt ansikte blir rött (”som rött vin” – hebr. chamar) från min gråt, och över mina ögonlock är dödens skugga. [Hebr. chamar delar rot med ett lite mer ovanligt ord för vin (hebr. chemer) som används om rött, oblandat rent vin.]
17. Trots att inget våld i min hand och min bön är ren (moraliskt ren – hebr. zach). [Versen saknar verb, förstärker att Job inte ”gjort” något, se även Ps 24:4.]
18. Jord, täck inte över mitt blod! Och låt inte mitt skrik (rop i förtvivlan – hebr. zeaqa) ha en plats [att vila på].
19. Även nu, se i himlarna har jag mitt vittne, och min försvarare (hebr. sahed) finns i höjden [plural].
20. De hånfulla (som föraktar mig) är mina bekanta (hebr. rea) till Gud (Eloha) gråter (droppar) mina ögon,
21. och till en mans (stridsman – en man i sina bästa år – full av egen styrka och kraft) förebråelser med Gud (Eloha) och en människas son till hans bekant (granne – hebr. rea),
22. eftersom antalet år kommer och jag ska gå vältrampade stigar utan återvändo.