Job 33 SFB15

1. Men Job, hör nu mina ord, lyssna till allt jag har att säga!

2. Se, jag öppnar nu mina läppar, min tunga talar i min mun.

3. Mina ord kommer från ett uppriktigt hjärta, det jag förstår ska jag ärligt säga.

4. Guds Ande har gjort mig, den Allsmäktiges livsande ger mig liv.

5. Svara mig om du kan, träd fram inför mig, gör dig redo.

6. Se, inför Gud är vi båda lika, också jag är formad av lera.

7. Se, rädsla för mig behöver inte skrämma dig, och min myndighet ska inte trycka ner dig.

8. Men du sade inför mina öron, så lydde orden jag hörde:

9. ”Jag är ren och utan synd, jag är fläckfri och utan skuld.

10. Men se, han vill ansätta mig, han räknar mig som sin fiende.

11. Han sätter mina fötter i stocken, han vaktar på alla mina vägar.”

12. Där har du inte rätt, svarar jag dig, för Gud är större än en människa.

13. Hur kan du förebrå honom att han inte ger ett enda ord till svar?

14. Gud talar både en och två gånger, utan att man bryr sig om det.

15. I drömmen, i en syn om natten, när sömnen fallit tung över människorna och de slumrar i sin bädd,

16. då öppnar han människornas öron och bekräftar deras tuktan

17. för att hindra människan från en ogärning och hålla henne borta från högmod.

18. Han bevarar hennes själ från graven och hennes liv från att falla för svärd.

19. Hon tuktas med plågor på sin sjukbädd och med ständiga smärtor i benen.

20. Hennes sinne äcklas av mat, hennes själ vid den föda hon älskade.

21. Hennes kött tärs bort tills inget finns kvar, hennes ben blottas som förr inte syntes.

22. Hennes själ närmar sig graven, hennes liv dödens makter.

23. Om det finns en ängel hos henne, en medlare, en av tusen, som förkunnar för människan vad som är rätt,

24. då förbarmar sig Gud över henne och säger: ”Rädda henne från att fara ner i graven, jag har funnit lösen för henne.”

25. Då får hennes kropp ny ungdomskraft, hon blir på nytt som i sin ungdoms dagar.

26. Hon ber till Gud och han har behag till henne, hon får se hans ansikte med jubel. Och Gud återger människan hennes rättfärdighet.

27. Hon ska sjunga inför människorna: ”Jag syndade och förvrängde det rätta, men jag fick inte vad jag förtjänade.

28. Han friköpte min själ från att hamna i fördärvet, och mitt liv ska se ljuset.”

29. Se, allt detta gör Gud med en människa, både två och tre gånger,

30. för att återföra hennes själ från graven och låta livets ljus stråla över henne.

31. Ge akt, Job, och lyssna på mig! Var stilla, så att jag får tala.

32. Men har du något att säga, så svara mig, tala, för jag vill gärna ge dig rätt.

33. Om inte, lyssna då till mig. Var stilla, jag ska lära dig vishet.