Job 33 SKB

1. Eliho tog till orda och sa: Och likväl Job, jag ber dig, lyssna till mitt prat (hebr. milah) och alla mina ord (hebr. davar).

2. Se, jag ber dig, jag har öppnat min mun, min tunga har talat i min gom.

3. I mitt hjärtas uppriktighet säger jag, och det mina läppar vet (är intimt förtrogna med) ska de tala (flöda fram från hjärtat – hebr. malal) klart (rent, sant, tydligt). [Ovanligt ord för att tala från hjärtat, se även Job 8:2.]

4. Guds (Els) Ande har skapat mig och den Allsmäktiges (Shaddajs) livsande har gett mig liv.

5. Om du kan bemöta mig, gör dig redo inför mig och framställ din sak.

6. Se, jag är, som din mun (vi är lika), till (inför) Gud (El), från lera är jag formad, även jag.

7. Se, min skräck ska inte göra dig rädd, mitt tryck ska inte vara tungt över dig.

8. Men du [Job] sa inför mina öron, så lydde babblet (pratet – hebr. milah) jag hörde:

9. ”Jag är ren (moraliskt ren – hebr. zach) och utan synd, jag är rentvättad (hebr. chaf) och utan skuld.

10. Men se, han [Gud] är avståndstagande (hindrar och håller tillbaka – hebr. tenoa) mig, han räknar mig som sin fiende.

11. Han sätter mina fötter i boja (stock), han vaktar på mina livsvägar (hebr. orach)” [Eliho hade säkert Jobs ord från Job 13:27 i åtanke, versen är identisk förutom du/han.]Elihos svar till Job (12-30)

12. Se, vad det gäller detta har du inte rätt [Job] – det är mitt svar till dig, för Gud (Eloha) är större än en [bräcklig] människa (hebr. enosh).

13. Varför (av vilken anledning) tvistar du med (motsätter du dig – hebr. riv) honom, för att han inte ger ett enda ord till svar? [Ett av svaren på att Gud inte alltid förklarar sig för människor finns i Jes 55:8-9.]

14. För Gud (El) talar ibland på ett sätt, ibland på ett annat, men utan att man bryr sig om det. [Nu följer två sätt som Eliho säger Gud talar: drömmar (vers 15-18) och lidande (vers 19-22).]

15. I drömmen, i en syn om natten, när sömnen fallit tung över människorna och de slumrar i sin bädd,

16. då avtäcker han människornas öron och bekräftar deras förmaningar (hebr. mosar),

17. för att hindra människan (hebr. adam) från en ogärning och hålla högmodet borta från en stridsman (man i sina bästa år, full av egen styrka och kraft – hebr. gever).

18. Han bevarar hennes liv (själ) från graven och hennes liv från att gå (genomborras) av vapen (”något som kastas” – hebr. shelach). [Eliho fortsätter dela sina tankar. Om inte någon lyssnar på Guds varningar under natten kommer Gud straffa (Job 36:10) för att få uppmärksamhet.]

19. Han tuktas med plågor på sin sjukbädd och med ständiga smärtor i benen.

20. Så han får avsmak för bröd (mat), hans avskyr den föda han älskade.

21. Hans kött tärs bort tills inget finns kvar, hans ben blottas (som en kal höjd) som förr inte syntes.

22. Hans liv (själ) närmar sig graven, hans liv dödens budbärare (ordgrant: ”till döden” – hebr. le mot). [Eliho tar nu upp två undantag: En ängel kan gripa in (vers 23-25) och människan kan be till Gud (vers 26-28).]

23. Men om en ängel då finnes, som vakar över honom, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,

24. då förbarmar sig han [Gud] över honom och säger: ”Friköp (lös ut) honom från att fara ner i graven, jag har funnit lösen för honom.”

25. Då får hans kropp ny ungdomskraft, han blir på nytt som i sin ungdoms dagar.

26. Han ber till Gud (Eloha) och han visar nåd (hebr. ratsah) mot honom, han får se hans [Guds] ansikte med jubel. Och han [Gud] återupprättar människan hans rättfärdighet.

27. Han sjunger då [upprättad] inför människorna: ”Jag syndade och förvrängde det rätta, men jag fick inte vad jag förtjänade.

28. Han friköpte min liv (själ – hebr. nefesh) från att hamna i fördärvet, och mitt liv ska se ljuset.”

29. Se, allt detta gör Gud (El) [talar genom drömmar och plågor, vers 15-22] både två och tre gånger med en stridsman (hebr. gever).

30. för att återföra hans liv (själ) från graven och låta livets ljus stråla över honom. [Vers 29 och 14 formar en inclusio med frasen ”en och två”, och här ”två och tre”. Detta ramar in hela denna sektion (vers 12-30) där Eliho svarar Job.]Elihos utmaning till Job

31. Lyssna Job! Hör på mig! Håll tyst, så jag får tala.

32. Om du har något babbel (hebr. milah) att bemöta mig med (ge tillbaka till mig), tala, för jag vill gärna ge dig rätt.

33. Om inte, lyssna du då till mig. Håll tyst, jag ska lära dig vishet. [Eliho lämnar bara två alternativ till Job – var tyst eller omvänd dig. Job väljer tystnad, för inget svar kommer mellan kapitel 33 och 34. Det är en ton av ungdomlig arrogans (Job 32:6) i hela Elihos tal. Det ska noteras att varken här eller någon gång senare i Elihos långa anförande ända till och med kapitel 37 svarar Job honom en enda gång.]