Johannesevangeliet 12 SFB98

1. Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda.

2. De ordnade där en festmåltid för honom. Marta passade upp, och Lasarus var en av dem som låg till bords med honom.

3. Då tog Maria en flaska dyrbar äkta nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan.

4. Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, invände:

5. "Varför sålde man inte den här oljan för trehundra denarer och gav åt de fattiga?"

6. Det sade han inte därför att han brydde sig om de fattiga, utan därför att han var en tjuv och brukade ta av det som lades i kassan, som han hade hand om.

7. Jesus sade då: "Låt henne vara, hon har sparat denna olja för min begravningsdag.

8. De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid."

9. En stor mängd judar fick veta att Jesus var där, och de kom dit, inte bara för Jesu skull utan också för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda.

10. Då beslöt översteprästerna att döda också Lasarus,

11. ty för hans skull lämnade många judar dem och trodde på Jesus. Jesus rider in i Jerusalem

12. Nästa dag hade folk i stora skaror kommit till högtiden. När de fick höra att Jesus var på väg in i Jerusalem,

13. tog de palmblad och gick ut för att möta honom. Och de ropade: "Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung."

14. Och Jesus fann ett åsneföl och satt upp på det, såsom det står skrivet:

15. "Frukta inte, du Sions dotter! Se, din konung kommer, ridande på ett åsneföl".

16. Hans lärjungar förstod inte detta från början. Men när Jesus hade blivit förhärligad, kom de ihåg att just detta var skrivet om honom och att man hade gjort så med honom.

17. Alla som hade varit med honom när han kallade Lasarus ut ur graven och uppväckte honom från de döda, vittnade om detta.

18. Många människor gick också ut och mötte honom, därför att de hade hört att han hade gjort detta tecken.

19. Men fariseerna sade till varandra: "Ni ser att vi inte kan uträtta något. Hela världen springer ju efter honom." Jesus förutsäger sin död

20. Under högtiden fanns det bland dem några greker som hade farit upp till Jerusalem för att tillbe.

21. De kom nu till Filippus, som var från Betsaida i Galileen, och bad honom: "Herre, vi vill se Jesus."

22. Filippus gick och talade om det för Andreas, och Andreas och Filippus gick och sade det till Jesus.

23. Jesus svarade: "Stunden har kommit då Människosonen skall förhärligas.

24. Amen, amen säger jag er: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt.

25. Den som älskar sitt liv förlorar det, och den som hatar sitt liv i den här världen, han skall bevara det och vinna evigt liv.

26. Om någon vill tjäna mig, skall han följa mig, och där jag är kommer också min tjänare att vara. Om någon tjänar mig, skall min Fader ära honom.

27. Nu är min själ i djup ångest. Vad skall jag säga? Fader, fräls mig från denna stund? Nej, just därför har jag kommit till denna stund.

28. Fader, förhärliga ditt namn." Då kom en röst från himlen: "Jag har förhärligat det och skall förhärliga det på nytt."

29. Folket som stod där och hörde det sade att det var åskan. Andra sade: "Det var en ängel som talade till honom."

30. Jesus svarade: "Denna röst kom inte för min skull utan för er skull.

31. Nu går en dom över världen. Nu skall denna världens furste kastas ut.

32. Och när jag har blivit upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig."

33. Detta sade han för att ange på vilket sätt han skulle dö.

34. Då sade folket till honom: "Vi har hört i lagen att Messias skall stanna kvar för alltid. Hur kan då du säga att Människosonen måste bli upphöjd? Vad är det för en Människoson?"

35. Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går.

36. Tro på ljuset, medan ni har ljuset, så att ni blir ljusets barn." När Jesus hade sagt detta drog han sig tillbaka och dolde sig för dem. Judarnas otro

37. Fastän han hade gjort så många tecken inför dem, trodde de inte på honom.

38. Så uppfylldes profeten Jesajas ord: "Herre, vem trodde vad som predikades för oss, och för vem var Herrens arm uppenbarad? "

39. Alltså kunde de inte tro. Jesaja har också sagt:

40. "Han har förblindat deras ögon och förstockat deras hjärtan, så att de inte ser med sina ögon och förstår med sina hjärtan och vänder om och blir botade av mig."

41. Detta sade Jesaja, därför att han såg hans härlighet och talade om honom.

42. Ändå var det många, även bland medlemmarna i Stora rådet, som trodde på honom. Men för fariseernas skull ville de inte bekänna det, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan.

43. De ville hellre bli ärade av människor än av Gud.

44. Jesus ropade: "Den som tror på mig, han tror inte bara på mig utan på honom som har sänt mig,

45. och den som ser mig, han ser honom som har sänt mig.

46. Jag är ljuset som har kommit till världen, för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret.

47. Om någon hör mina ord och inte håller dem, så dömer inte jag honom. Ty jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen.

48. Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord, han har en domare över sig: det ord som jag har talat skall döma honom på den yttersta dagen.

49. Ty jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag skall säga och tala.

50. Och jag vet att hans befallning är evigt liv. Vad jag talar, det talar jag så som Fadern har sagt mig."