Johannesevangeliet 6 SFB15

1. Sedan for Jesus över till andra sidan Galileiska sjön, alltså Tiberiassjön.

2. Mycket folk följde honom, eftersom de såg de tecken som han gjorde med de sjuka.

3. Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.

4. Påsken, judarnas högtid, var nära.

5. När Jesus lyfte blicken och såg att det kom mycket folk till honom, sade han till Filippus: "Var ska vi köpa bröd så att de får något att äta?"

6. Det sade han för att pröva honom. Själv visste han vad han skulle göra.

7. Filippus svarade: "Bröd för tvåhundra denarer räcker inte för att alla ska få var sin bit!"

8. En annan av hans lärjungar, Andreas, bror till Simon Petrus, sade till honom:

9. "Här är en pojke som har fem kornbröd och två fiskar. Men vad räcker det till så många?"

10. Jesus sade: "Låt folket slå sig ner." Det var gott om gräs på platsen, och de slog sig ner. Det var omkring fem tusen män.

11. Jesus tog bröden, tackade Gud och delade ut till dem som var där, likaså av fiskarna, så mycket de ville ha.

12. När de var mätta sade han till sina lärjungar: "Samla ihop bitarna som blev över så att inget går förlorat."

13. De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med bitarna som blev över efter de fem kornbröden när de ätit.

14. När människorna såg vilket tecken han hade gjort, sade de: "Han måste vara Profeten som ska komma till världen!"

15. Jesus förstod att de tänkte komma och göra honom till kung med våld, och han drog sig undan upp till berget igen, helt ensam. Jesus går på vattnet

16. När det blev kväll gick hans lärjungar ner till sjön

17. och steg i båten för att ta sig över till Kapernaum på andra sidan sjön. Det var redan mörkt, och Jesus hade fortfarande inte kommit till dem.

18. Det blåste hårt och sjön började gå hög.

19. När de hade kommit ungefär en halvmil ut fick de se Jesus komma gående på sjön och närma sig båten, och de blev förskräckta.

20. Men han sade till dem: "Det Är Jag. Var inte rädda!"

21. Då ville de ta upp honom i båten. Och strax var båten framme vid stranden dit de var på väg. Jesus är livets bröd

22. Nästa dag stod folket på andra sidan sjön. De hade sett att det bara hade funnits en båt där och att Jesus inte gått ombord med sina lärjungar, utan att de hade gett sig av ensamma.

23. Då kom andra båtar från Tiberias och lade till nära platsen där de hade ätit brödet efter att Herren uttalat tacksägelsen.

24. När folket såg att Jesus inte var där och inte heller hans lärjungar, gick de i båtarna och kom till Kapernaum för att söka efter Jesus.

25. De fann honom där på andra sidan sjön och frågade honom: "Rabbi, när kom du hit?"

26. Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen: Ni söker mig inte för att ni har sett tecken, utan för att ni fick äta av bröden och bli mätta.

27. Arbeta inte för den mat som tar slut, utan för den mat som består och ger evigt liv och som Människosonen ska ge er. På honom har Gud Fadern satt sitt sigill."

28. De frågade honom: "Vad ska vi göra för att utföra Guds verk?"

29. Jesus svarade: "Detta är Guds verk: att ni tror på den som han har sänt."

30. Då sade de till honom: "Vad gör du då för tecken, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du göra?

31. Våra fäder fick äta manna i öknen, som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta."

32. Jesus sade till dem: "Jag säger er sanningen: Det var inte Mose som gav er brödet från himlen, det är min Far som ger er det sanna brödet från himlen.

33. Guds bröd är det som kommer ner från himlen och ger världen liv."

34. Då sade de till honom: "Herre, ge oss alltid det brödet!"

35. Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig ska aldrig hungra, och den som tror på mig ska aldrig någonsin törsta.

36. Men som jag sagt er: Ni har sett mig och tror ändå inte.

37. Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig ska jag aldrig visa bort.

38. Jag har inte kommit ner från himlen för att göra min egen vilja, utan hans vilja som har sänt mig.

39. Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte ska förlora någon enda av alla dem som han har gett mig, utan låta dem uppstå på den yttersta dagen.

40. Ja, detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen."

41. Judarna började klaga över att han hade sagt: "Jag är brödet som kommit ner från himlen."

42. De sade: "Den här Jesus, är inte han Josefs son? Känner inte vi hans far och mor? Hur kan han då säga: Jag har kommit ner från himlen?"

43. Jesus svarade: "Sluta klaga sinsemellan.

44. Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.

45. Det står skrivet hos profeterna: De ska alla ha blivit undervisade av Gud. Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom kommer till mig.

46. Ingen har sett Fadern utom han som är från Gud, han har sett Fadern.

47. Jag säger er sanningen: Den som tror har evigt liv.

48. Jag är livets bröd.

49. Era fäder åt mannat i öknen, och de dog.

50. Här är brödet som kommer ner från himlen för att man ska äta av det och inte dö.

51. Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet ska leva i evighet. Och brödet som jag ger är mitt kött, för att världen ska leva."

52. Judarna började då tvista med varandra och säga: "Hur kan han ge oss sitt kött att äta?"

53. Jesus svarade: "Jag säger er sanningen: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod har ni inte liv i er.

54. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.

55. Mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck.

56. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom.

57. Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig.

58. Detta är brödet som har kommit ner från himlen, inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter det här brödet ska leva i evighet."

59. Detta sade han när han undervisade i synagogan i Kapernaum.

60. Många av hans lärjungar som hörde det sade: "Det här är en svår tanke. Vem står ut med att höra den?"

61. Jesus förstod inom sig att hans lärjungar klagade över detta, och han sade till dem: "Tar ni anstöt av det här?

62. Tänk då om ni får se Människosonen stiga upp dit där han var förut!

63. Det är Anden som ger liv, köttet hjälper inte. De ord som jag har talat till er är Ande och liv.

64. Men det finns några bland er som inte tror." Jesus visste redan från början vilka som inte trodde och vem det var som skulle förråda honom.

65. Han fortsatte: "Det var därför jag sade till er att ingen kan komma till mig om han inte får det givet av Fadern."

66. Efter detta drog sig många av hans lärjungar undan och slutade vandra med honom.

67. Då sade Jesus till de tolv: "Inte tänker ni väl också gå?"

68. Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord,

69. och vi tror och förstår att du är Guds Helige."

70. Jesus svarade dem: "Har jag inte själv valt ut er tolv? Ändå är en av er en djävul."

71. Han menade Judas, Simon Iskariots son. Det var han som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.