Klagovisorna 3 SFB98

1. Jag är mannen som har sett elände genom hans vredes ris.

2. Han har lett mig och låtit mig gå i mörker och inte i ljus.

3. Ja, han vänder emot mig sin hand, gång på gång, hela dagen.

4. Han lät mitt kött och min hud täras bort, han krossade mina ben.

5. Han byggde upp en mur mot mig och omringade mig med bitterhet och möda.

6. På mörka platser har han låtit mig bo likt de som länge varit döda.

7. Han har byggt en mur omkring mig, jag kan inte komma ut, han har lagt på mig tunga bojor.

8. Hur jag än klagar och ropar, stänger han ute min bön.

9. Med huggen sten har han spärrat av mina vägar, mina stigar har han gjort krokiga.

10. En björn som ligger på lur är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.

11. Han har fört mig på avvägar och rivit mig i stycken. Förödelse lät han drabba mig.

12. Han har spänt sin båge och ställt mig som ett mål för sin pil.

13. Han har låtit pilar från sitt koger gå in i mina njurar.

14. Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk, deras nidvisa dagen lång.

15. Han har mättat mig med bitterhet, givit mig malört att dricka.

16. Han har krossat mina tänder mot stenar, han har täckt mig med aska.

17. Du har drivit min själ bort från friden, jag har glömt vad lycka är.

18. Jag sade: "Det är slut med min livskraft och mitt hopp till Herren."

19. Tänk på mitt elände och min hemlöshet, malörten och giftet!

20. Ständigt tänker min själ på det och är bedrövad i mig.

21. Detta tar jag till hjärtat, därför har jag hopp:

22. Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut med hans barmhärtighet.

23. Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.

24. Herren är min del, det säger mig min själ, därför står mitt hopp till honom.

25. Herren är god mot dem som väntar på honom, mot den själ som söker honom.

26. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från Herren.

27. Det är gott för en man att bära ett ok i sin ungdom.

28. Må han sitta ensam och tyst, när han lägger bördor på honom.

29. Må han sänka sin mun i stoftet; kanske finns det ännu hopp.

30. Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta sig mättas med smälek.

31. Ty Herren förkastar inte för evigt.

32. Om han än bedrövar, förbarmar han sig efter sin stora nåd.

33. Ty det är inte av hjärtat han plågar eller bedrövar människors barn.

34. Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,

35. att man förnekar en man hans rätt inför den Högstes ansikte,

36. att man handlar orätt mot någon i hans sak, skulle Herren inte se det?

37. Vem talade och det blev så, utan att Herren hade befallt det?

38. Kommer inte från den Högstes mun både ont och gott?

39. Varför klagar en människa här i livet, när hon straffas för sin synd?

40. Låt oss rannsaka våra vägar och pröva dem, låt oss vända om till Herren!

41. Låt oss lyfta upp våra hjärtan och våra händer till Gud i himlen!

42. Vi har syndat och varit upproriska, och du har inte förlåtit.

43. Du har dolt dig i vrede och förföljt oss, du har dödat och inte visat förbarmande.

44. Du har dolt dig i moln, så att ingen bön når fram.

45. Du har gjort oss till avskum och förakt mitt ibland folken.

46. De spärrar upp munnen mot oss, alla våra fiender.

47. Faror och fallgropar möter oss, förödelse och undergång.

48. Vattenbäckar strömmar från mitt öga, ty dottern mitt folk går under.

49. Mitt öga flödar utan uppehåll, det får ingen vila,

50. förrän Herren blickar ner från himlen och ser.

51. Mitt öga vållar min själ plåga på grund av alla unga kvinnor i min stad.

52. De har ivrigt jagat mig som en fågel, de som utan orsak är mina fiender.

53. De ville utsläcka mitt liv här i gropen, de kastade sten på mig.

54. Vatten steg mig över huvudet. Jag sade: "Jag är förlorad!"

55. Jag åkallade ditt namn, Herre, längst nere i gropen.

56. Du har hört min röst, tillslut inte ditt öra när jag ber om lindring och hjälp.

57. Du kom mig nära när jag åkallade dig, du sade: "Frukta inte!"

58. Herre, du tar dig an min sak, du förlossar mitt liv.

59. Du ser, Herre, den orätt jag får utstå. Döm i min sak!

60. Du ser all deras hämndlystnad, alla deras anslag mot mig.

61. Du har hört deras smädelser, Herre, alla deras anslag mot mig,

62. mina fienders tal och deras onda planer, som riktas mot mig hela tiden.

63. Vare sig de sitter eller står sjunger de nidvisor om mig

64. Du skall vedergälla dem, Herre, efter deras händers verk.

65. Du skall lägga en slöja över deras hjärtan, din förbannelse skall komma över dem.

66. Förfölj dem i vrede och förgör dem, så att de inte kan bestå under Herrens himmel