Tredje Moseboken 7 SKB

1. Detta är undervisningen om skuldoffer (hebr. asham). Det är högheligt.

2. På den plats där brännoffret dödas ska skuldoffret dödas, och dess blod ska stänkas runtomkring över altaret.

3. Och han [den som gör skuldoffret] ska offra allt dess fett, bakdelen och fettet som täcker inälvorna,

4. och de två njurarna och det feta på dem, som är vid länderna, och hinnorna som är över levern (och) över njurarna, det ska han ta bort.

5. Och prästen ska bränna det på altaret som ett eldsoffer till Herren (Jahve). Det är ett skuldoffer.

6. Varje man bland prästerna ska äta av det, det ska ätas på en helig plats. Det är högheligt.

7. Liksom syndoffret så är skuldoffret, det finns en undervisning om dem. Prästen som bringar försoning med det, honom ska det tillhöra.

8. Och prästen som offrar någon mans brännoffer, den prästen ska ha dess skinn själv från brännoffret som han har offrat.

9. Och alla matoffer som är bakade i ugnen och allt som är tillrett i stekpannan och i pannan ska tillhöra prästen som offrar det.

10. Och alla matoffer, ringlade med olja och torra, ska Arons söner ha, den ene lika mycket som den andre.Gemenskapsoffret

11. Detta är undervisningen om shalomoffer, som han ska offra till Herren (Jahve).

12. Om han offrar det som en tacksägelsegåva, då ska han offra det med tacksägelseoffret, osyrat bröd blandat med olja, och osyrade kakor smorda med olja och stekta kakor av fint mjöl blandade med olja.

13. Vid sidan av kakorna ska han offra jäst bröd med tacksägelseoffret till sitt shalomoffer.

14. Och av dem ska han offra en av alla från hela offret som ett viftoffer till Herren (Jahve), och den ska tillhöra den präst som stänker blodet från shalomoffret.

15. Och köttet från hans shalomoffer som tacksägelse ska ätas samma dag som det offras, inget av det får lämnas kvar till morgonen.

16. Men om offret som han offrar är en ed eller ett frivilligt offer, ska det ätas samma dag som det offras och på morgonen ska det överblivna ätas.

17. Men om något av köttet från offret finns kvar till den tredje dagen ska det brännas i eld.

18. Men om något av köttet från hans shalomoffer äts på den tredje dagen, ska ingen nåd (villkorad nåd – hebr. ratsah) ges [offret accepteras inte], det ska inte tillräknas honom som offrar, istället ska det vara en styggelse och den personen (den själ) som äter av det ska bära sin synd.

19. Och kött som vidrör något orent föremål ska inte ätas, det ska brännas i eld. Och köttet, alla rena ska äta köttet.

20. Men den person (själ) som äter av det kött från shalomoffret som tillhör Herren (Jahve), han har sin orenhet över sig. Den personen (själen) ska huggas av från sitt folk.

21. Den själ som rör vid något orent, som det orena hos en människa eller något orent djur, eller något avskyvärt orent ting, och äter av köttet som offrats som shalomoffer, som tillhör Herren (Jahve), den själen ska huggas av från sitt folk.Det feta och blodet

22. Herren (Jahve) talade till Mose och sa:

23. Tala till Israels söner och säg: Ni ska på inget sätt äta något fett, från oxe eller från lamm eller från get.

24. Men det feta från självdöda djur, och fettet från det som är rivet av vilddjur, kan ni använda till andra saker, men ni får på inget sätt äta av det.

25. Vem som än äter det feta från något djur som en man har offrat som ett eldsoffer till Herren (Jahve), den person (själ) som äter det ska huggas av från sitt folk.

26. Ni ska på inget sätt äta något blod, oavsett om det kommer från en fågel eller ett djur, inte någonstans där ni bor.

27. Vilken själ det än är som äter något blod, den själen ska huggas av från sitt folk.Prästernas del av gemenskapsoffret

28. Herren (Jahve) talade till Mose och sa:

29. Tala till Israels söner och säg: Den som offrar ett shalomoffer till Herren (Jahve), ska föra fram sitt djuroffer till Herren (Jahve) från sitt shalomoffer.

30. Hans egna händer ska föra fram offret till Herren (Jahve), gjort med eld. Det feta med bringan ska han föra fram så att bringan kan viftas som ett viftoffer inför Herrens (Jahves) ansikte.

31. Och prästen ska bränna det feta på altaret men bringan ska vara Arons och hans söners.

32. Och den högra skuldran ska han ge till prästen som ett viftoffer från era shalomoffer.

33. Den bland Arons söner som offrar blodet och det feta från shalomoffret, han ska ha den högra skuldran som sin del.

34. Viftoffersbringan och viftofferskuldran har jag tagit från Israels söner från deras shalomoffer, och gett det till Aron, prästen, och till hans söner som en förordning (ordagrant ”saker inristat”) för evigt bland Israels söner.

35. Detta är delen av Arons smörjelse, och av hans söners smörjelse, från Herrens (Jahves) offer gjorda med eld, den dag han ställde fram dem till tjänst inför Herrens (Jahves) ansikte för att tjänstgöra som präster,

36. som Herren (Jahve) befallt att ge dem från Israels söner den dag han smorde dem som en evig förordning (ordagrant ”saker inristat”) för deras kommande generationer.Sammanfattning [Nu sammanfattas offren i kapitel 1-7.]

37. Detta är undervisningen om brännoffer [3 Mos 1], matoffer [3 Mos 2] och syndoffer [3 Mos 4] och skuldoffer [3 Mos 5] och invigningsoffer (fyllandet) [av handen, se 3 Mos 8:33] och shalomoffer (offer för helhet och gemenskap – hebr. shelem) [3 Mos 3],

38. som Herren (Jahve) befallde Mose på berget Sinai den dag då han befallde Israels söner att offra sina offer till Herren (Jahve) i Sinais öken.