Lukasevangeliet 6 SFB98

1. En sabbat tog Jesus vägen genom ett sädesfält, och hans lärjungar ryckte av ax, som de gnuggade i händerna och åt.

2. Några av fariseerna sade då: "Varför gör ni det som inte är tillåtet på sabbaten?"

3. Jesus svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde, när han och hans följeslagare var hungriga,

4. hur han gick in i Guds hus och tog skådebröden och åt och gav sina män? De bröden fick endast prästerna äta."

5. Och han tillade: "Människosonen är sabbatens Herre."

6. En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Där fanns en man vars högra hand var förtvinad.

7. De skriftlärda och fariseerna iakttog Jesus noga för att se, om han skulle bota någon på sabbaten. De ville få något att anklaga honom för.

8. Men han visste vad de tänkte och sade till mannen med den förtvinade handen: "Stig upp och kom hit." Då reste han sig och gick fram.

9. Jesus sade till dem: "Jag frågar er: Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda?"

10. Och han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: "Räck ut din hand." Mannen gjorde det och hans hand var nu frisk.

11. Men de blev fullständigt ursinniga och började diskutera med varandra vad de kunde göra med Jesus. Jesus utser tolv apostlar

12. Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han bad hela natten till Gud.

13. När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut bland dem tolv, som han kallade apostlar:

14. Simon, som han gav namnet Petrus, och hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus,

15. Matteus och Thomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades "ivraren",

16. Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, han som blev förrädare. JESU SLÄTTPREDIKAN (Kap 6:17-49)

17. Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon.

18. De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Också de som plågades av orena andar blev botade.

19. Och allt folket ville röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla. Saligprisningar och verop

20. Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: "Saliga är ni som är fattiga, er tillhör Guds rike.

21. Saliga är ni som nu hungrar, ni skall bli mättade. Saliga är ni som nu gråter, ni skall skratta.

22. Saliga är ni, när människor hatar er och stöter bort er, när de hånar och smutskastar er, allt för Människosonens skull.

23. Gläd er på den dagen, ja, hoppa av glädje! Ty se, er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.

24. Men ve er, ni rika! Ni har fått ut er tröst.

25. Ve er, ni som nu är mätta! Ni kommer att hungra. Ve er, ni som nu skrattar! Ni kommer att sörja och gråta.

26. Ve er, när alla människor talar väl om er! På samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna. Älska era fiender

27. Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er.

28. Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förorättar er.

29. Om någon slår dig på den ena kinden, så vänd också den andra kinden till. Och om någon tar ifrån dig manteln, så låt honom också ta din livklädnad.

30. Ge åt var och en som ber dig, och om någon tar ifrån dig vad som är ditt, så kräv det inte tillbaka.

31. Allt vad ni vill att människor skall göra er, det skall ni göra dem.

32. Om ni älskar dem som älskar er, skall ni ha tack för det? Också syndare älskar dem som visar dem kärlek.

33. Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, skall ni ha tack för det? Så handlar också syndare.

34. Och om ni lånar åt dem som ni hoppas skall betala tillbaka, skall ni ha tack för det? Också syndare lånar åt syndare för att få tillbaka vad de lånat ut.

35. Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen något. Då skall er lön bli stor, och ni skall vara den Högstes barn, eftersom han är god mot de otacksamma och onda.

36. Var barmhärtiga så som er Fader är barmhärtig. Flisan och bjälken

37. Döm inte, och ni skall inte bli dömda. Fördöm inte, och ni skall inte bli fördömda. Förlåt, och ni skall bli förlåtna.

38. Ge, och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen. Ty med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er."

39. Han gav dem också en liknelse: "Kan väl en blind leda en blind? Faller då inte båda i gropen?

40. En lärjunge är inte förmer än sin lärare, och när någon har blivit fullärd blir han som sin lärare.

41. Varför ser du flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga?

42. Hur kan du säga till din broder: Broder, låt mig ta bort flisan ur ditt öga, när du inte ser bjälken i ditt eget öga? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Då kommer du att se så klart att du kan ta bort flisan ur din broders öga. Av frukten känner man trädet

43. Det finns inte något bra träd som bär dålig frukt, inte heller något dåligt träd som bär bra frukt.

44. Ett träd känner man igen på frukten. Inte plockar man väl fikon från tistlar eller vindruvor från törnbuskar?

45. En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt hjärtas onda förråd. Ty vad hjärtat är fullt av, det talar munnen. Liknelsen om de två husbyggarna

46. Varför kallar ni mig 'Herre, Herre', när ni inte gör vad jag säger?

47. Den som kommer till mig och lyssnar till mina ord och handlar efter dem - vem han är lik, det skall jag visa er.

48. Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När floden sedan kom, vräkte den sig mot huset, men den kunde inte skaka det, eftersom det var välbyggt.

49. Men den som lyssnar och inte handlar liknar en man som byggde ett hus på marken utan att lägga någon grund. Floden vräkte sig mot huset som genast rasade, och förödelsen blev stor för det huset."