Lukasevangeliet 8 SFB98

1. Därefter vandrade Jesus från stad till stad och från by till by och predikade evangeliet om Guds rike. De tolv var med honom

2. och även några kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena - från henne hade sju onda andar farit ut -

3. vidare Johanna som var hustru till Herodes förvaltare Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med vad de ägde. Liknelsen om såningsmannen

4. Då mycket folk samlades och man begav sig ut till honom från den ena staden efter den andra, talade han till dem i en liknelse:

5. "En såningsman gick ut för att så sitt utsäde. Och när han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det.

6. En del föll på stenig mark, och när det hade kommit upp torkade det bort, eftersom det inte hade någon fuktighet.

7. En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde det.

8. Men en del föll i god jord och växte upp och gav hundrafaldig skörd." När han hade sagt detta, ropade han: "Hör, du som har öron att höra med!" Liknelsens innebörd

9. Hans lärjungar frågade honom sedan vad denna liknelse betydde.

10. Han svarade: "Ni har fått nåden att förstå Guds rikes hemligheter, men de andra får dem i liknelser, för att de skall se och ändå inte se och höra och ändå inte förstå.

11. Detta är liknelsens mening: Säden är Guds ord.

12. De vid vägen är de som har hört ordet, men sedan kommer djävulen och tar bort det ur deras hjärtan, så att de inte kan tro och bli frälsta.

13. De på stenig mark är de som tar emot ordet med glädje när de har hört det. Men de har ingen rot. De tror bara till en tid, och i frestelsens stund kommer de på fall.

14. Det som föll bland tistlar är de som har hört ordet men som mer och mer kvävs av bekymmer, rikedom och njutningslystnad och aldrig bär mogen frukt.

15. Men det som föll i god jord är de som har hört ordet och behåller det i ett uppriktigt och gott hjärta och bär frukt och är uthålliga.

16. Ingen tänder ett ljus och gömmer det under ett kärl eller ställer det under en bänk, utan man ställer det på en ljushållare, så att de som kommer in ser ljuset.

17. Ty inget är dolt som inte skall bli uppenbarat. Och inget är gömt som inte skall bli känt och komma i dagen.

18. Ge därför akt på vad ni hör. Ty den som har skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han tror sig ha." Jesu familj

19. Jesu mor och bröder kom till honom, men de kunde inte ta sig fram för folkmassans skull.

20. Man sade då till honom: "Din mor och dina bröder står här utanför och vill träffa dig."

21. Han svarade dem: "Min mor och mina bröder är de som hör Guds ord och handlar efter det." Jesus stillar stormen

22. En dag steg Jesus i en båt tillsammans med sina lärjungar, och han sade till dem: "Låt oss fara över till andra sidan sjön." De lade ut,

23. och medan de seglade somnade han. Då for en stormvind ner över sjön, och båten tog in så mycket vatten att den höll på att fyllas och de kom i sjönöd.

24. De gick då fram och väckte honom och sade: "Mästare, Mästare, vi går under!" Han vaknade och talade strängt till vinden och vågorna, och de lade sig och det blev lugnt.

25. Sedan frågade han dem: "Var är er tro?" Förskräckta och förundrade sade de till varandra: "Vem är han? Både vindarna och vattnet befaller han, och de lyder honom." Jesus botar en besatt

26. De lade sedan till vid gerasenernas område, som ligger mitt emot Galileen.

27. När Jesus steg i land, kom en man från staden emot honom. Han var besatt av onda andar och hade inte på länge haft kläder på sig, och han bodde inte i något hus utan höll till bland gravarna.

28. Då han fick se Jesus ropade han och föll ner inför honom och skrek: "Vad har jag med dig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? Jag ber dig: plåga mig inte!"

29. Jesus hade just befallt den orene anden att fara ut ur mannen. Länge hade anden hållit honom i sitt grepp. Man hade bundit honom med kedjor och fotbojor och bevakat honom, men han hade slitit sönder bojorna och drivits ut i ödemarken av den onde anden.

30. Jesus frågade honom: "Vad är ditt namn?" Han svarade: "Legion", eftersom många onda andar hade farit in i honom.

31. Och de bad Jesus att han inte skulle befalla dem att fara ner i avgrunden.

32. Nu gick där en stor svinhjord och betade på berget, och de onda andarna bad att han skulle låta dem fara in i svinen, och det tillät han.

33. De onda andarna for ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön och drunknade.

34. När herdarna såg vad som hände, flydde de och berättade om det inne i staden och ute på landet.

35. Och man gick ut för att se vad som hade hänt. De kom till Jesus och fann mannen, som de onda andarna hade farit ut ur, sitta vid Jesu fötter, klädd och vid sina sinnen. Då greps de av fruktan.

36. Men de som var ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit hjälpt.

37. Därefter bad allt folket från gerasenernas område att Jesus skulle lämna dem, eftersom stor fruktan hade kommit över dem. Och han steg i en båt och vände tillbaka.

38. Mannen som de onda andarna hade farit ut ur bad att få följa med honom, men Jesus skickade i väg honom med orden:

39. "Vänd tillbaka hem och berätta allt vad Gud har gjort med dig." Och han gick och ropade ut över hela staden allt vad Jesus hade gjort med honom. Jesus uppväcker Jairus dotter

40. När Jesus kom tillbaka, tog folket emot honom, eftersom alla väntade på honom.

41. Då kom det fram en man som hette Jairus, och han var föreståndare för synagogan. Han föll ner för Jesu fötter och bad att Jesus skulle komma hem till honom.

42. Han hade en enda dotter som var i tolvårsåldern, och hon låg för döden. Jesus gick då med och folkskaran trängde sig inpå honom.

43. Där fanns en kvinna som hade lidit av blödningar i tolv år och som ingen hade kunnat bota.

44. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel, och genast stannade blödningen.

45. Jesus frågade: "Vem var det som rörde vid mig?" Då alla nekade, sade Petrus: "Mästare, folkmassan trycker och tränger sig inpå dig."

46. Men Jesus sade: "Någon rörde vid mig. Jag kände att kraft gick ut från mig."

47. När kvinnan såg att hon var upptäckt, kom hon darrande fram och föll ner för honom och förklarade inför allt folket varför hon hade rört vid honom och hur hon genast hade blivit botad.

48. Jesus sade till henne: "Min dotter, din tro har frälst dig. Gå i frid."

49. Medan han ännu talade, kom någon från synagogföreståndarens hus och sade: "Din dotter är död. Besvära inte Mästaren längre."

50. Jesus hörde det och sade till honom: "Var inte rädd. Tro endast, så får hon liv igen."

51. När han kom fram till huset, lät han ingen följa med in utom Petrus, Johannes och Jakob och flickans far och mor.

52. Alla grät och höll dödsklagan över henne. Men Jesus sade: "Gråt inte. Hon är inte död, hon sover."

53. Då hånskrattade de åt honom, för de visste att hon var död.

54. Men han tog flickans hand och ropade: "Flicka, stå upp!"

55. Hennes livsande återvände, och hon reste sig genast, och han sade till dem att ge henne något att äta.

56. Hennes föräldrar blev utom sig av häpnad. Men Jesus förbjöd dem att tala om för någon vad som hade hänt.